Främja rörelse inom fritidssektorn

På fritiden väljer människor själva hur – och om – de vill vara aktiva. Genom aktiviteter och miljöer som är tillgängliga för alla och trygga och enkla att ta sig till kan fler hitta sammanhang där rörelse blir en naturlig del av fritiden.

Fritidsaktiviteter ger också möjlighet att prova nya saker och bygga sociala nätverk. För många som rör sig lite kan fritidsaktiviteterna erbjuda lite mer aktivitet och även lite rörelse har positiv effekt för hälsan, psykiskt och fysiskt.

Hur kan fritidssektorn bidra till jämlik hälsa?

Möjligheten att vara aktiv på fritiden är ojämlik. Hinder som ekonomiska möjligheter, långa avstånd, otillgängliga anläggningar och miljöer eller verksamheter som inte är anpassade efter olika behov gör att vissa grupper rör sig betydligt mindre än andra. I förlängningen bidrar det till ojämlik hälsa mellan olika grupper.

Fritidssektorn kan bidra till att minska ojämlika möjligheter till rörelse genom att exempelvis erbjuda aktiviteter med låga avgifter och prova på-möjlighet nära människors hem. När fler får möjlighet att gå från ingen till liten eller mer rörelse ökar jämlikheten till fysisk aktivitet och hälsan stärks på befolkningsnivå.

Så kan fritidssektorn göra för att främja rörelse

Olika aktörer kan utifrån sina respektive uppdrag och möjligheter– på olika sätt bidra till att främja rörelse genom hur de planerar, organiserar och samverkar kring aktiviteter, platser och sammanhang där människor kan vara aktiva.

Skapa tillgängliga och inkluderande aktiviteter

• Kommuner kan till exempel erbjuda aktiviteter anpassade efter olika åldrar, erfarenheter och eventuella funktionsvariationer.
• Föreningar och studieförbund kan göra det enklare att vara med genom att ha låga avgifter, prova-på-tillfällen och enkelt medlemskap.
• Kommuner, föreningar och studieförbund kan samarbeta för att nå grupper som rör sig mindre och har svårare att delta.

Utforma trygga och välkomnande miljöer

• Kommuner kan se till att anläggningar, friluftsområden och mötesplatser är trygga, tillgängliga och användbara för fler.
• Fastighetsägare och verksamhetsansvariga kan arbeta med belysning, tydlig skyltning, öppettider och bemanning för att öka tryggheten.
• Kommuner, föreningar och andra aktörer kan skapa platser att vara på som stödjer både spontan och organiserad rörelse.

Stärk föreningsliv och lokal närvaro

Kommuner kan göra det lättare för föreningar, kulturaktörer, friluftsorganisationer och studieförbund att samverka.

● Kommuner tillsammans med civilsamhället kan stödja lokala initiativ som ökar delaktighet och rörelsemöjligheter i närområdet.

● Kommuner och organisationer inom fritidssektorn kan stärka stödet till ledare och volontärer som driver fritidsverksamhet.

Samverkan mellan aktörer

• Kommuner kan samarbeta med skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhälle för att nå grupper som rör sig mindre.
• Kommuner, föreningar och studieförbund kan planera och genomföra gemensamma insatser som riktade aktiviteter, familjearrangemang eller insatser i socioekonomiskt utsatta områden.
• Alla aktörer inom fritidssektorn kan dela erfarenheter och arbetssätt med varandra för att förbättra genomförandet och nå fler deltagare.

Vem gör vad för att främja rörelse?

Möjligheterna att främja rörelse på fritiden formas av beslut på olika nivåer i samhället– från nationell styrning till hur verksamheter bedrivs lokalt. Här är en överblick över vilka aktörer som påverkar vad.

• På nationell nivå påverkar myndigheter genom styrning, bidrag, riktlinjer och kunskapsstöd som sätter mål, fördelar resurser och ger vägledning för hur fritidsverksamheter kan bli mer tillgängliga och inkluderande. Exempel på sådana myndigheter är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Folkhälsomyndigheten.
• Regioner bidrar genom strategier för kultur, idrott och friluftsliv och genom att samverka med kommuner och civilsamhällets aktörer.
• På lokal nivå påverkar kommuner genom hur de styr och utvecklar fritidsverksamhet, fördelar resurser och beslutar om anläggningar och lokala miljöer för aktivitet.
• På verksamhetsnivå skapar fritidsverksamheter, föreningar och studieförbund förutsättningar genom hur de planerar, leder och anpassar aktiviteter för att fler ska kunna delta – oavsett ålder, förmåga, funktionsnedsättning eller tidigare erfarenhet.
• Fritidsledare och ledare inom idrott, friluftsliv och kultur bidrar genom att erbjuda trygga, inkluderande och lättillgängliga aktiviteter som stärker gemenskap och skapar vanor av rörelse.
• Ägare och förvaltare av anläggningar och lokaler påverkar genom hur de sköter och utvecklar hallar, planer, friluftsområden och mötesplatser så att de är trygga, tillgängliga och öppna för fler.
• Civilsamhället och lokala initiativ, till exempel träffar och mötesplatser i närområdet, bidrar till att stärka delaktighet och trygghet och skapa fler möjligheter till rörelse – både i organiserad form och spontant.

Vem gör vad för att främja rörelse [Länk kommer]

Fyra insatsområden för att främja rörelse på fritiden

För att öka möjligheterna till rörelse i samhället mer genomgripande och långsiktigt behöver fyra områden prioriteras. De ger en riktning för hur det rörelsefrämjande arbetet kan stärkas och utvecklas. Så här kan de användas för att ge bättre förutsättningar till rörelse på fritiden:

Stärk kunskapen

Sprid kunskap om hur fritidsaktiviteter bidrar till fysisk, psykisk och social hälsa och hur sektorn kan nå grupper med lägre aktivitetsnivåer.

Prioritera platser och ytor

Stärk tillgången till trygga, tillgängliga och inkluderande miljöer för både organiserad och spontan rörelse. Det handlar om idrottshallar, natur- och friluftsområden, föreningslokaler och öppna ytor som gör det enkelt att vara aktiv på fritiden.

Använd regelverk och riktlinjer

Säkerställ att riktlinjer och mål för tillgänglighet, inkludering och delaktighet följs i praktiken. Det gäller särskilt för barn och unga, personer med funktionsnedsättning och grupper i socioekonomisk utsatthet.

Följ upp arbetet och använd resultaten

Följ upp hur fritidsverksamheter når olika grupper, vilka som deltar och vilka hinder som finns. Använd resultaten för att stärka planering, prioriteringar och resursfördelning.

Fyra insatsområden för att främja fysisk aktivitet [Länk kommer]

Läs mer

Friluftsliv för bättre folkhälsa