Folkhälsan i Sverige är bra, sett ur ett globalt perspektiv, och i flera avseenden blir den bättre. Samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa mellan vissa grupper ökar. Personer med lägre utbildningsnivå har generellt sett en sämre hälsa och sämre förutsättningar för en god hälsa än de med högre utbildningsnivå.

Några av utmaningarna inom området levnadsvanor är ett ökat stillasittande. Nästan hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har övervikt eller fetma. Psykisk ohälsa är också ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Det kan ta sig uttryck i stress, oro eller att man har sömnsvårigheter.

Friluftslivet kan vara en viktig resurs för att möta dessa utmaningar, och dessutom utgöra en hälsofrämjande arena för att utjämna hälsoskillnader mellan olika grupper.

Läs mer i Folkhälsans utveckling - årsrapport 2020

Att vara i naturen ger en hälsofrämjande effekt

Att vara ute i naturen kan medföra en rad positiva effekter för hälsan, till exempel minskad stress, stärkt kognitiv förmåga och förbättrad psykisk hälsa. Det främjar också fysisk aktivitet men ger också möjlighet till sociala kontakter i en avkopplande miljö. Vissa forskare menar till och med att vi skulle bli lyckligare och känna större livskraft om vi fick en starkare koppling till naturen.

Relaterad forskning

Folkhälsomyndigheten har gjort en sammanställning av översikter som på olika sätt belyser friluftslivets betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Resultatet visar att det inte går att dra några säkra slutsatser om sambandet mellan friluftslivets betydelse och människors hälsa, eftersom översikterna inte uppfyller nödvändiga kvalitetskrav.

Här kan du läsa mer om bakgrunden till vår sammanställning, hur vi gick tillväga med arbetet och vilka områden som de identifierade översikterna studerat.

Friluftslivets betydelse för människors hälsa och välbefinnande - Kartläggning av översikter (PDF, 339 kB)