Varför ska vi främja rörelse?

Fysisk aktivitet ger stora hälsovinster – både för individen och för samhället. Den stärker den fysiska och psykiska hälsan och kan förebygga flera av våra vanligaste sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer, demens, artros och depression. Effekterna syns i alla åldrar, och även små ökningar av fysisk aktivitet ger tydliga hälsoeffekter.

Varför ska vi främja rörelse?

Det finns vinster med att främja rörelse, både för individen och samhället. Om rörelse blir en naturlig del av människors vardag får vi en starkare och friskare befolkning.

För barn och unga är rörelse särskilt viktig för koncentration, lärande, motorisk utveckling och socialt samspel. Studier visar att elever som rör sig mer ofta trivs bättre i skolan och upplever mindre stress.

Barn och ungas rörelsevanor

För vuxna och äldre bidrar fysisk aktivitet till att förebygga sjukdom, bibehålla styrka och rörlighet samt minska risken för fall och nedsatt funktion. Rörelse kan också stärka det psykiska välbefinnandet och bidra till att man som äldre kan leva ett självständigt liv längre.

Fysisk aktivitet bland äldre personer

Rörelse stärker psykisk hälsa och välbefinnande

Psykisk ohälsa är en växande utmaning i Sverige och står för en stor del av ohälsan. Det gör insatser som främjar rörelse och minskar stillasittande extra viktiga.

Rörelse är en av de mest effektiva metoderna för att stärka psykiskt välbefinnande och förebygga psykisk ohälsa. Fysisk aktivitet kan minska symptom vid depression och ångest hos både barn, unga och vuxna, och har i vissa fall visat likvärdig effekt som läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression.

När rörelse sker utomhus eller i naturen kan effekterna bli ännu starkare, till exempel genom minskad stress, bättre återhämtning och ökad kognitiv förmåga.

• Friluftsliv för bättre folkhälsa
• Fysisk aktivitet stärker den psykiska hälsan (dinpsykiskahalsa.se)

Rörelse bidrar till ett starkare samhälle

Ett samhälle som främjar fysisk aktivitet gynnar både individer och samhället som helhet. När fler ges möjlighet att röra sig i vardagen stärks hälsan, skillnader i hälsa mellan olika grupper kan minska och samhällets gemensamma resurser inom välfärden kan användas mer effektivt. Även små ökningar av fysisk aktivitet kan ge stora vinster, på både kort och lång sikt.

Ett samhälle som främjar rörelse kan till exempel bidra till att:

• stärka social sammanhållning och delaktighet, genom att fler människor möts och deltar i gemensamma aktiviteter i vardagen – i bostadsområden, på skolgårdar, i parker och i föreningsliv,
• skapa tryggare och mer attraktiva platser, när miljöer där människor bor, vistas och rör sig utformas för att vara tillgängliga, användbara och upplevas som säkra,
• minska klimatpåverkan, genom att fler kan gå, cykla eller använda andra aktiva sätt att ta sig till arbete, skola och fritid bidrar till renare luft, mindre buller och säkrare trafikmiljöer,
• ett mer hållbart arbetsliv, genom bättre hälsa och arbetsförmåga och minskad sjukfrånvaro, vilket stärker både individers möjligheter att arbeta längre och samhällets långsiktiga kompetensförsörjning,
• öka samhällets motståndskraft vid kriser och påfrestningar, genom att en friskare befolkning med starkare fysisk och psykisk hälsa har bättre förutsättningar att hantera och klara exempelvis stress, pandemier och samhällsstörningar.

När fysisk aktivitet blir en naturlig del av vardagen kan behovet av vård och omsorg minska, samtidigt som fler kan leva självständiga liv längre. Det bidrar till lägre samhällskostnader, bättre folkhälsa och ett mer robust samhälle över tid.

Kostnaderna för stillasittande är höga

Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet leder till höga samhällskostnader och stort mänskligt lidande. Med otillräcklig fysisk aktivitet avses att inte nå de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet – minst 60 minuter per dag för barn och unga och minst 150 minuter per vecka för vuxna – vilket ofta hänger samman med långa perioder av stillasittande.

År 2023 uppskattas kostnaderna till cirka 16,5 miljarder kronor för de delar av sjukdomsfallen inom fyra sjukdomsgrupper som kan kopplas till stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet:

• hjärt- och kärlsjukdom,
• cancer,
• typ 2-diabetes,
• psykiatriska tillstånd.

Av dessa var 5,5 miljarder kronor direkta vårdkostnader och 11 miljarder kronor indirekta kostnader kopplade till sjukfrånvaro och för tidig död. Psykiatriska tillstånd stod för den största delen av sjukfrånvaron.

När vi rör oss mindre förlorar vi friska år i livet

Stillasittande påverkar inte bara hur många som blir sjuka, utan också hur många friska år människor kan leva. Under 2023 beräknas brist på rörelse i Sverige ha lett till:

• 37 000 personer förlorade friska år i livet på grund av sjukdom och nedsatt livskvalitet,
• ytterligare 14 000 personer förlorade friska år i livet kopplat till 3 300 dödsfall innan normal livslängd.

Friska år i livet är de år då vi kan leva utan att sjukdom begränsar oss. När brist på rörelse leder till sjukdom förlorar både individen och samhället värdefulla år av liv, hälsa och delaktighet.

Det finns stora vinster med att agera

Beräkningar visar att om en tiondel av befolkningen i Sverige når rekommenderad nivå av fysisk aktivitet – och minskar stillasittandet – kan de direkta kostnaderna minska med upp till 25 procent. Det innebär både minskad sjukdomsbörda och stora besparingar för hälso- och sjukvården.

Studier från andra länder visar liknande mönster: satsningar på att främja fysisk aktivitet ger ofta flera gånger pengarna tillbaka genom färre sjukdomsfall, ökad produktivitet och förbättrad livskvalitet.

Läs mer

• Hälsovård, sjukvård och socialtjänst – så här kan rörelse främjas
• Transportsektorn – så här kan rörelse främjas
• Samhällsplanering – så här kan rörelse främjas
• Arbetslivet – så här kan rörelse främjas
• Förskola, skola och fritidshem – så här kan rörelse främjas
• Fritidssektorn – så här kan rörelse främjas