För att ta reda på vilka faktorer som har ett samband med senare narkotikabruk eller narkotikarelaterade problem används enkäter eller register. Enkätstudier kan ha lite olika syften och det ställs ofta en mängd frågor där narkotikabruk kan ingå tillsammans med olika bakgrundsvariabler, t.ex. livsvillkor och levnadsvanor, hälsa, attityder och så vidare. I dessa studier kan man analysera vilka av de studerande faktorerna som har ett samband med senare narkotikabruk. I enkäter får man oftast fram vilka faktorer som kan påverka bruk av narkotika snarare än narkotikarelaterade problem. I registerstudier kan narkotikarelaterade problem fångas upp och mätas i form av diagnoser, vård, dödsfall eller lagföringar tillsammans med de bakgrundsvariabler som kan predicera narkotikarelaterade problem.
Hälsan är ett resultat av processer som pågått under hela livet, där faktorer som uppväxt, familj, skola, arbete och boende formar förutsättningarna för en god hälsa. Faktorer som kan påverka narkotikabruk och relaterade problem finns alltså på flera nivåer. Figuren nedan illustrerar en modell över hälsans bestämningsfaktorer. Den belyser att bestämningsfaktorer (risk- och skyddsfaktorer) för hälsa finns på många olika nivåer. Det är också denna modell vi utgår från i kartläggningen av faktorer som har samband med senare narkotikaanvändning eller narkotikarelaterade problem.
Figur 1. Modell över hälsans bestämningsfaktorer.

Exempel på möjliga risk- och skyddsfaktorer på den översta nivån i bilden, den samhälleliga nivån, är tillgång till vård, behandling, skademinimerande insatser, rättsväsendets insatser, lagstiftning, generell välfärd och trygghetssystem. Det är generellt sett svårt att utvärdera insatser på samhällelig nivå, eftersom många faktorer påverkar bruk och skador samt att hela befolkningen är påverkade av samma faktorer och det därför inte finns någon jämförelsegrupp i samma land.
Inom området livsvillkor och levnadsförhållanden kan man t.ex. se att narkotikaberoende är vanligare bland både kvinnor och män i gruppen med lägst inkomst jämfört med gruppen med högst inkomst (8). Andelen med högst förgymnasial utbildning är också betydligt högre bland de som söker vård för substansrelaterade problem, framförallt opioider, än bland de med eftergymnasial utbildning (3). Även cannabisanvändningen varierar mellan grupper i befolkningen. Det är t.ex. vanligare med cannabisanvändning bland personer med låg inkomst jämfört med personer med medelhög och hög inkomst (9). Det är vanligare att personer i storstäder använder cannabis jämfört med de som bor i små och medelstora städer. Däremot är det vanligare att män med eftergymnasial utbildning får vård för cannabisrelaterade diagnoser jämfört med män med högst förgymnasial utbildning (3). En nationell skolundersökning visar på ett samband mellan att inte ha använt cannabis före 16 års ålder och att ha minst en vårdnadshavare med högskoleutbildning (10).
På nivån sociala nätverk har man t.ex. i skolundersökningar kunnat se att unga med en restriktiv syn på narkotika och som ser narkotika som ett stort problem använder mindre narkotika än de som har en mindre restriktiv syn (11). Det går dock inte att dra några slutsatser om orsakssamband, det vill säga om ungas attityder påverkar narkotikaanvändningen eller om det är tvärtom. Det finns heller inga tecken på att de förändrade attityderna på gruppnivå har följts av en motsvarande ökning av narkotikaanvändning. Andra samband man har kunnat se på nivån sociala nätverk är t.ex. att unga som uppger att de har kompisar som använder narkotika också själva använder mer narkotika än de som inte har vänner som använder narkotika (12).
Inom området levnadsvanor har man kunnat se att många som använder cannabis använder också andra substanser, och det är vanligare att ha använt cannabis bland dem som också använt alkohol och tobak (13, 14).
På individuell nivå finns utöver faktorer som kön, ålder och genetik även t.ex. psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Det finns t.ex. indikationer på att psykosomatiska besvär och psykisk ohälsa generellt är vanligare bland de som använder narkotika jämfört med de som inte gör det (15). Cannabisanvändningen kan dock ha syftet att minska psykiska besvär, t.ex. ångest (16), men det kan också handla om att cannabisbruket kan bidra till psykiska besvär och psykisk sjukdom. Samsjuklighet innebär att en person uppfyller de diagnostiska kriterierna för flera sjukdomar. Personer med en narkotikarelaterad diagnos har t.ex. ofta ytterligare hälsoproblem, och ofta handlar det om psykisk ohälsa. Omvänt är det många som behandlas för psykiatriska tillstånd som samtidigt har ett substansberoende (17, 18).
Det är dock ofta oklart om det rör sig om orsakssamband mellan de faktorer som här har nämnts och senare narkotikabruk eller narkotikarelaterade problem. För att kunna dra slutsatser om eventuella orsakssamband krävs det longitudinella studier där man kan kontrollera att den studerade riskfaktorn inträffade före narkotikabruk eller narkotikarelaterade problem.