Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om utvecklingen av viktstatus, övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma). Det kan vara övervikt och obesitas hos barn, vuxna eller gravida.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 6–9 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för lågstadiebarn.

Övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) är en växande och komplex folkhälsoutmaning. Här kan du läsa om orsaker och konsekvenser av övervikt och obesitas, och hur de påverkar folkhälsan.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 0–5 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för förskolebarn.

Övervikt och obesitas hos både vuxna och barn kan bidra till försämrad livskvalitet, sjukdom och risk för kortare liv. Det medför också stora kostnader för samhället. På den här sidan kan du hitta beräkningar av samhällskostnader från olika organisationer.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 11–15 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för äldre skolbarn.

Här kan du läsa om olika samhällsförändringar sedan 1980-talet som troligen har haft betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma).

Här kan du läsa om faktorer som påverkar övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) – från genetik och livsvillkor till miljö och stress.

Den 4 mars uppmärksammar Folkhälsomyndigheten Världsobesitasdagen, som i år har fokus på samhällets ansvar och förutsättningar. I Sverige fortsätter andelen unga vuxna med övervikt eller obesitas att öka, visar undersökningen Hälsa på lika villkor.

Övervikt och obesitas ökar i hela befolkningen. Här hittar du statistik om övervikt och obesitas i olika grupper. Uppföljningen visar hur utvecklingen ser ut och ger underlag för att planera och följa upp insatser i befolkningen.

Faktabladet redovisar de vanligaste nationella och internationella tillväxtkurvorna samt skillnaden dem emellan.

Faktabladet jämför självrapporterad och objektiv längd och vikt bland barn och unga från den internationella litteraturen och svenska undersökningar.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

De tio friluftslivsmålen handlar om att genomföra åtgärder så att förutsättningarna för friluftslivsutövandet förbättras.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Rapporten beskriver dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och staten.

Vaccination mot RS-virus rekommenderas till personer från det året de fyller 75 år och äldre. Personer från 60 år med vissa sjukdomar, diagnoser eller tillstånd som leder till en ökad risk för allvarlig RS-virusinfektion rekommenderas också vaccination mot RS-virus.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Rapporten är en del av regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska villkor.

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika kanaler för att nå ut till sina målgrupper.