Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Antibiotikaresistens är ett av våra största globala folkhälsoproblem. När antibiotika slutar fungera riskerar även enkla infektioner att bli livshotande. Här kan du läsa om vad antibiotikaresistens är, varför det är ett växande problem och vad som görs för att motverka det – både i Sverige och internationellt.

Hitta statistik på regional nivå om antibiotikaresistens inom vård och omsorg.

Pålitlig statistik är nödvändig för att tidigt upptäcka förändringar i antibiotikaresistens och stoppa spridning. Genom att följa utvecklingen – lokalt och nationellt – kan vi vidta åtgärder i tid.

Antibiotikaresistens berör många yrkesgrupper – exempelvis dig som arbetar inom vård och omsorg eller som hälsokommunikatör. Oavsett din roll hittar du här på sidan verktyg, kunskap och stöd som hjälper dig i ditt arbete.

Antibiotika räddar liv och är en förutsättning för människors och djurs hälsa och för vår moderna sjukvård. I Sverige diplomeras nu verksamheter runt om i landet som en del av intitiativet Antibiotikasmart Sverige.

Antibiotikaresistens är ett gränsöverskridande hot som kräver samordnade insatser. Genom samverkan över sektorer, länder och kompetensområden kan vi förebygga spridning, utveckla effektiva lösningar och bevara antibiotikas effekt – för människor, djur och miljö.

Genom systematisk övervakning och analys kan vi stoppa antibiotikaresistens innan den sprids. Här kan du läsa om hur Folkhälsomyndigheten arbetar för att säkra effektiva behandlingar och förebygga spridning av resistens – nu och i framtiden.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem i hela världen. När bakterier blir resistenta mot antibiotika får det stora konsekvenser. Det leder till mer lidande för de personer som drabbas och högre kostnader för sjukvården och samhället i övrigt.

För att motverka antibiotikaresistens behöver vi öka kunskapen och medvetenheten hos olika målgrupper och i samhället i stort. Här hittar du material som kan vara till stöd för dig som arbetar med att kommunicera om antibiotikaresistens och hur man förebygger infektioner inom exempelvis vården eller skolan.

Svebar är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och de kliniska mikrobiologiska laboratorierna för snabb återkoppling och tidig varning för antibiotikaresistens. Genom Svebar rapporteras resistens lokalt och nationellt.

Antibiotikaresistens är ett växande globalt hot mot den moderna sjukvården vilket kräver samarbete och åtgärder på internationell nivå. Här kan du läsa om några av våra internationella samarbeten inom antibiotikaresistens.

Antibiotika räddar liv – men bara om de fungerar när vi behöver dem. Genom att använda antibiotika klokt och förebygga infektioner kan vi alla hjälpa till att stoppa antibiotikaresistens.

Antibiotikaresistens är ett stort problem i hela världen. I Sverige är situationen bättre än i många andra länder – tack vare att vi samarbetar, följer upp läget och arbetar långsiktigt för att förebygga resistens.

Antibiotika används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier är okänsliga för ett eller flera antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och kallas ibland för den tysta pandemin.

Antalet fall av antibiotikaresistenta bakterier ökade under förra året. Utbrott av VRE på sjukhus och tecken på samhällsspridning av ESBL-CARBA bidrog till ökningen, visar Folkhälsomyndighetens årssammanfattning för smittsamma sjukdomar.

Antibiotikaresistens är ett komplext problem som kräver nya lösningar. Därför behövs samverkan och sambarbete inom forskning, myndigheter och industri.

Folkhälsomyndigheten leder ett nytt svenskt samarbetsprojekt med Ukraina. Syftet är att stärka sjukvårdens förmåga att förebygga och hantera antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner – ett akut problem som förvärrats av kriget.

Antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt men stadigt i Sverige. Särskilt oroande är utvecklingen av bakterier som producerar ESBL-CARBA. Samtidigt syns en inbromsning i försäljningen av antibiotika. Det visar årets Swedres-Svarm-rapport.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan. Här får du som arbetar inom tandvården kunskap om skillnader i antibiotikaförskrivning och konkreta åtgärder för att stärka tandvårdens insatser.

Utvecklingen av antibiotikaresistens går åt fel håll i Europa. Resistenta bakterier som är extra svårbehandlade fortsätter att spridas på europeiska sjukhus, och nya varianter har tillkommit. Det visar en ny stor studie, som bland annat Folkhälsomyndigheten ligger bakom.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Nu avslutas projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans med Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge. Syftet med projektet har varit att stärka insatserna mot antibiotikaresistens.

Malin Grape på Folkhälsomyndigheten är utsedd till särskild rådgivare för arbetet mot AMR, antimikrobiell resistens, vid WHO Europa. Utnämningen är en del av Sveriges fortsatta engagemang för att bekämpa antibiotikaresistens globalt och regionalt.

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

Swedres i korthet 2017 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.