Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kontaktuppgifter till klinisk mikrobiologi i beredskap (KMIB) samt lista med de mikrobiella agens som ingår i vår beredskapsdiagnostik.

Från och med den 1 september är Erik Sturegård tillförordnad statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Han stöds i arbetet av de biträdande statsepidemiologerna Anders Wallensten, Klara Sondén och Stephan Stenmark.

Pappersremiss som skickas in via post. På publikationens sida finns fil för nedladdning samt postinstruktioner.

För att vi ska ha en bra beredskap inom smittskyddsområdet samarbetar Folkhälsomyndigheten med flera svenska myndigheter och aktörer, samt deltar i olika internationella nätverk.

Folkhälsomyndigheten arbetar aktivt för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och allvarliga hälsohot, både i vardag och kris. Här kan du läsa om vårt ansvar, våra beredskapsfunktioner och hur vi samverkar med andra aktörer för att säkerställa ett effektivt skydd.

Här hittar du mer information om hur du packar provet rätt och vilka regler som gäller för transport av smittsamma ämnen.

Här hittar du Folkhälsomyndighetens analysutbud och beredskapsdiagnostik. Vi analyserar prov för virus, bakterier och parasiter. Vi erbjuder ett brett utbud av mikrobiologiska laboratorieanalyser som utgör ett komplement till de analyser som andra laborarorier utför. Vi utför beredskapsdiagnostik dygnet runt för smittämnen som kan hota personal, vård eller samhällsstrukturer.

Smittsamma sjukdomar påverkar oss alla, direkt eller indirekt. Vi övervakar smittspridning och ger råd om hur du skyddar dig och andra. Här finns information om smittsamma sjukdomar, vårt arbete och vad du kan göra för att minska smittspridning. För medicinska råd, kontakta 1177.

Praktisk handledning inför transport av prover som skickas till Folkhälsomyndigheten för mikrobiologisk analys och riktar sig till dem som nyttjar denna tjänst.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades inga fall av sars i Sverige och inga analyser för SARS-coronavirus har efterfrågats. Under året finns inga internationella rapporter om sars-fall hos människa. Läs mer Årssammanfattning 2019 Information om beredskapsdiagnostik Sjukdomsinformation om sars SARS-coronavirus (PCR) Information om beredskapsdiagnostik Sjukdomsinformation…

Sammanfattning och bedömning Inget fall av sars har rapporterats i Sverige under 2018 och inga analyser för SARS-coronavirus har efterfrågats. Under 2018 finns inga internationella rapporter om sars-fall hos människa. Läs mer Årssammanfattning 2018 Tabellsamling – årsrapporter 2018 Sjukdomsinformation om sars SARS-coronavirus (PCR) Information om beredskapsdiagnostik Sjukdomsinformation…

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Statistik över sjukdomsfall av rabies sammanställs i en årsrapport.

Detektion av virus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov.

Bakgrund Sars (svår akut respiratorisk sjukdom) lamslog delar av världen 2002–2003 och det utbrottet bidrog till att utveckla ett bättre internationellt samarbete inom ramen för WHO:s internationella hälsoreglemente (IHR). De sista fallen sågs i Kina i början av 2004 och sedan dess har inga fall