Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

För att uppnå ett fullgott skydd även hos den vuxna befolkningen har dessa rekommendationer för profylax utarbetats.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som

Vägledningen är ett stöd för verksamhetsansvariga i bedömningen av vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Rapporten visar att cirka 96 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och

Rekommendationerna är tänkta som stöd till hälso- och sjukvårdspersonal när de handlägger personer som har utsatts för misstänkt eller konstaterad rabiessmitta, eller som löper risk att utsättas för smitta.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Rapporten är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa vaccination mot säsongsinfluensa i ett särskilt vaccinationsprogram till riskgrupper jämför med ingen vaccination.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen. Relaterad information

Beslutsunderlag om kortare tidsintervall mellan primärvaccination (dos 1-2) och första påfyllnadsdosen (dos 3) vid vaccination mot covid-19.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Ett smittat barn föddes med en klinisk sjukdomsbild och skador som vid medfödd röda hund (kongenitalt rubellasyndrom). Barnets mor var inte vaccinerad mot röda hund och hade nyligen flyttat till Sverige från Afrika. Epidemiologisk trend De senaste åren har endast ett fåtal fall av röda hund rapporterats per år och dessa har varit relaterade till importsmitta. Ingen pågående inhemsk smittspridning…

För diagnosen difteri krävs att toxinproduktion påvisas hos isolerad Corynebacterium diphtheriae- eller Coryne-bacterium ulcerans-stam. Toxinbestämning sker enligt Elek-metoden (diffusion i gel, så kallad mustaschplatta ) samt PCR-metoden (påvisande av eventuell toxingen). Difteri är en ovanlig

Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur, men även i jord som har gödslats. Smitta sker då bakterien kommer in genom ett sår. Då kan den bilda ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Sjukdomen

Under 2015 rapporterades totalt nio fall av difteri. En ovaccinerad, asylsökande 16-årig pojke från Afghanistan visades ha luftvägsdifteri, men han reste vidare till Finland innan diagnosen var säkerställd. Händelseförloppet finns utförligt beskrivet i en vetenskaplig artikeln Respiratory diphtheria in an asylum seeker from Afghanistan arriving to Finland…

Sedan vaccination mot mässling infördes i barnvaccinationsprogrammet 1982 upphörde cirkulation av mässlingvirus snabbt i Sverige. Mässlingsfall som inträffar i Sverige är sedan dess importfall och vid enstaka tillfällen sekundärfall till dessa. Hög vaccinationstäckning (>95 procent för 2 doser)