Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här presenteras utvecklingen av alkoholkonsumtion bland barn och unga i Sverige. Samtliga mått som används visar att alkoholkonsumtionen totalt sett har minskat bland unga under 2000-talet.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

På temat ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa under pandemin presenterades erfarenheter och framåtblickar, ungas röster om hur pandemin har påverkat dem och forskning om covid-19-pandemins konsekvenser för unga. Filmer från konferensen den 17 juni 2022.

Det är lätt för personer under 18 år att själva köpa nikotinsnus. Det framgår av ett nytt kunskapsstöd från Folkhälsomyndigheten. Utbudet av produkter är stort, och barn och unga uppger att de exponeras för marknadsföring av nikotinsnus och e-cigaretter i sociala medier.

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Nu kan fler barn och unga uppleva en meningsfull fritid. Med det nya Fritidskortet får fler möjlighet att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter tillsammans med andra.

Riksdagen har beslutat att anta regeringens proposition om ett fritidskort, i form av ett ekonomiskt stöd, för barn ungdomar. Fritidskortet lanseras i september 2025.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Snart lanseras Fritidskortet. Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium om hur en meningsfull fritid för barn och unga kan ge socialt umgänge och en bättre hälsa.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Under hösten 2021 genomförde Folkhälsomyndigheten en enkätundersökning om spel om pengar som riktade sig till unga i åldern 16–19 år och till föräldrar med barn i den åldern.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.

Unga bi-, pan- och homosexuella är mindre nöjda med sitt sexliv och utsätts oftare för våld, diskriminering och begränsningar än sina heterosexuella jämnåriga. Det visar nya resultat baserade på undersökningen UngKAB23.

Goda sömnvanor är viktigt för att barn och unga ska må bra, fungera i vardagen och orka med skolan. Folkhälsomyndigheten har tagit fram råd som kan göra det lättare att somna och sova gott.

Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska miljöbyrån (EEA) rapporterar inom området.

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Rapporten sammanfattar kunskaper från en enkätstudie om föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANTS) och även kopplingen till psykisk hälsa i Sverige idag.

Rapporten redovisar resultaten av en delstudie baserad på en retrospektiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar av suicid bland unga och vuxna i åldrarna 15–44 år som tagit sitt liv i fyra olika regioner i Sverige under 2015.

Faktabladet jämför självrapporterad och objektiv längd och vikt bland barn och unga från den internationella litteraturen och svenska undersökningar.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 128 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 218 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.