Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I många familjer händer det att man bråkar om skärmar och skärmtid. Ett sätt att undvika det är att prata med dina föräldrar om din skärmanvändning. Förklara vad du gör på nätet och vad som är viktigt för dig.

I filmen möter vi barn i sex- och sjuårsåldern. De berättar vad de vet om alkohol och om hur vuxna använder alkohol. Filmen är tänkt att användas i utbildningssammanhang och i föräldragrupper med syftet att inspirera föräldrar till att diskutera föräldraskap och alkohol.

Ulf Malmström, tidigare anställd på Folkhälsomyndigheten, fick stor användning av Indikatorlabbet i sitt arbete med att ta fram en uppföljningsrapport till regeringen. Här delar han med sig av några tankar och tips.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om skärmar och sömn.

Diskussioner om skärmanvändning kan leda till konflikter och bråk i familjen. För att minska risken behöver man fundera på vad som orsakar konflikter, och vilka strategier man ska använda när man blivit osams. Det är också viktigt komma överens om gemensamma regler och kunna diskutera skärmtid och innehåll i digitala medier utan att bråka.

En berättelse framtagen för barn i förskoleålder om vad virus, bakterier och vaccin är för något. Men också om vad som kan få oss vi mår bra, och hur vi kan hålla oss friska.

Samtalskorten finns på flera språk och innehåller bilder och text och kan användas som de är för att läsa berättelsen Folke, eller för att prata om enskilda bilder.

Korta filmer där experter svarar på frågor om äldre barns skärmanvändning.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Engagera dig i dina barns digitala liv, prata med dem om vad de gör. Det är ett av flera råd till föräldrar i den vägledning för en balanserad skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Vägledningen innehåller även tips på vad ungdomar kan göra själva.

Här finns frågor du kan ställa när du pratar med barn och unga om skärmanvändning. De är grupperade efter olika områden.

Vi har intervjuat Matti Leijon och Carolina Klüft, Generation Pep, Johan Börjesson, Region Jämtland Härjedalen, och Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, om deras upplevelse av Dialogforum hösten 2024. Där träffades chefer och strateger inom regioner, kommuner, länsstyrelser, SKR och

Det finns många organisationer dit du kan vända dig för hjälp och stöd om du blir utsatt för elakheter och mobbning på nätet, eller ännu allvarligare saker.

Det är inte lätt att veta vad som är sant på nätet, eller vilka motiv influencers har för att lägga ut olika saker. Med källkritik kan du undvika att bli lurad.

Risker på nätet kan handla om kränkningar och mobbning, oönskade kontakter eller olämpligt innehåll. Barn och unga behöver veta att du och andra vuxna hjälper till om det skulle hända något.

Det finns inget som hindrar fastighetsägare och andra som förfogar över lokaler/utrymmen/mark att införa rökfria miljöer utöver de som gäller enligt lag.

Statistiska centralbyråns tekniska rapporter för den nationella folkhälsoenkäten, uppdelat per år. Rapporterna innehåller bland annat beskrivningar av tillvägagångssätt, hur urvalet gjorts, uppgifter kring viktberäkning och vad man bör tänka på vid användandet av materialet.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Vid användning av anabola androgena steroider (AAS) kan psykiska bieffekter uppstå. Betydligt mindre finns skrivet om de psykiska bieffekterna av anabola androgena steroiderbruk än om de fysiska.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Många blir trötta eller mår dåligt för att de lägger för mycket tid på spel eller sociala medier. Om det gäller dig behöver du först fundera på vad du använder skärmar till, och när och hur länge. Hur gör du på din fritid, och hur gör du när det är dags att sova?

Rapporten är en studie för att få fördjupad kunskap om erfarenheter och upplevelser av kommunikation kring förhållningsregler och smittsamhet bland personer som lever med hiv. Detta i ljuset av den nya kunskapen om minimal smittsamhet vid välbehandlad hivinfektion.

Många appar och spel är utformade för att man ska vilja använda dem mer och mer. Inte konstigt att man kan fastna då! Här kan du lära dig att identifiera beroende, och förstå varför man blir beroende av skärmar.

Presentationsmaterialet handlar om rekommendationerna för barn 0–5 års skärmanvändning och kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.