Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Ja, influensavaccin kan ges till barn samtidigt med ett eller flera andra vacciner eller med valfritt intervall emellan vaccinationerna.

Nej, medfödda immunbristsjukdomar är en kontraindikation för MPR-vaccination, eftersom det är ett levande försvagat vaccin. Sådana sjukdomar är ovanliga och diagnosticeras vanligtvis före 6 månaders ålder. Eftersom MPR-vaccinerna är godkända för användning först från 9 månaders ålder, bör de allra flesta barn med medfödd immunbrist ha diagnostiserats när MPR-vaccination blir aktuell. Det bör dock…

Ja. Genom amningen förs främst antikroppar av typen IgA över och dessa tas inte upp av barnet. Antikroppar från bröstmjölk påverkar därmed inte effekten av MPR-vaccin och ger inte heller något skydd mot mässling. Överförda antikroppar kan däremot ge ett lokalt skydd i mag-tarmkanalen mot andra sjukdomar.

God erfarenhet finns av vaccination av barn och unga och vid behov kan pre- eller post-expositionsprofylax erbjudas till gruppen.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera i samband med en pandemi.

Rapporten har tagits fram för att minska sjuklighet och dödlighet av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg. Väl förankrade nationella rekommendationer bidrar till jämlika insatser.

13 augusti 2020 Folkhälsomyndigheten ger körer rekommendationer för att de ska kunna bedriva en mer smittsäker verksamhet, eftersom det visat sig att det finns en ökad risk för smittspridning mellan deltagare i samband med körsång. 20 augusti 2020 Regeringen ger Folkhälsomyndigheten och

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Barnen får ett bättre skydd, både på kort och lång sikt, om de är lite äldre vid vaccinationen, eftersom immunsystemet då har mognat mer. Detta är viktigt för barnet, som får ett bättre skydd, och för befolkningsimmuniteten på sikt.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

This health economic report presents a cost effectiveness analysis of introducing chickenpox vaccination for children in Sweden from a societal and healthcare perspective. It also includes analyses of costs and cost-savings at national and regional levels.

7 september 2021 En god vaccinationstäckning och ett lägre antal fall av allvarlig covid-19 gör att Folkhälsomyndigheten rekommenderar regeringen att gå vidare med planen om att avveckla restriktionerna den 29 september. 9 september 2021 Folkhälsomyndighetens analys av antalet provtagna barn sedan skolstarten visar att en liten andel av de barn som har luftvägsinfektioner…

Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033 riktar sig till regeringen och statliga myndigheter, men även beslutsfattare och tjänstepersoner inom region och kommun samt skolans huvudmän.

1 juli 2021 Folkhälsomyndigheten ändrar sina föreskrifter, råd och rekommendationer om åtgärder för att minska smittspridningen. Ändringarna baseras på en samlad bedömning där minskade smittfall, färre covid-vårdade och fler vaccinerade vägts in. Det blir nu möjligt att umgås med fler än tidigare,

This report summarizes the influenza A(H1N1)2009 pandemic in Sweden between April 24, 2009 and May 23, 2010. The report is based on data from the various surveillance systems used during the pandemic. The systems are presented in some detail to facilitate the reader’s understanding of the quality

Information från Folkhälsomyndigheten

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom