Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn på nationell nivå över tillverkning och partihandel med alkoholdrycker, import, införsel och försäljning av teknisk sprit och handel med alkoholhaltiga preparat. Här kan du läsa om vårt tillsynsuppdrag och hur vi arbetar.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten kommer att utgöra underlag för en kommande vägledning till kommuner och till verksamhetsutövare såsom offentlig och privat fastighetsförvaltning. Vägledningen är planerad att vara färdig i början av år 2019.

Faktabladet med råd vänder sig till läkare, sjuksköterskor och annan legitimerad personal inom vård- och omsorg. Finns även på engelska.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete under perioden 2011-2016.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Folkhälsomyndigheten har inventerat forskningen om covid-19 och personer som lever med hiv. I den här rapporten sammanställer vi kunskapsläget när det gäller sjuklighet, dödlighet och pandemins psykosociala utfall.

I broschyren finns tips och råd riktade till vårdnadshavare för barns och ungas skärmanvändning.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Utbildningsmaterialet har tagits fram för att stödja samtal och dialog om vaccination och riktar sig till sjuksköterskor och läkare som möter vuxna och barn i samband med vaccination inom barnhälsovård och elevhälsa.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Handlingsplanen är ett stöd till Stramagrupperna genom samarbete mellan Strama, SKR och Folkhälsomyndigheten. Den kan även användas som ett konkret verktyg för Stramagrupper och vårdenheter i sitt arbete för en optimerad antibiotikaanvändning.

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor och pornografi, relationer och egenmakt, reproduktiv hälsa, sex mot ersättning och sexuella trakasserier och våld.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

Detta är en litteraturöversikt över prioriteringsmodeller inom folkhälsoområdet, kunskap som kan bidra till arbetet med strategisk prioritering av behov inom folkhälsoområdet. Översikten riktar sig till dig som är beslutsfattare eller arbetar med strategiskt förebyggande arbete vid myndigheter,

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Folkhälsomyndigheten delar ut statsbidrag på uppdrag av regeringen enligt förordningen (2020:429). Verksamhetsbidraget riktar sig till ideella organisationer som arbetar med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) är substanser som kan innebära hälsomässiga eller sociala risker. Folkhälsomyndigheten utreder behovet av klassificering av sådana substanser som inte är läkemedel. Substanserna kan sedan regleras som narkotika eller hälsofarliga varor efter beslut av regeringen.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket

Folkhälsomyndigheten använder olika typer av syndromövervakning för att komplettera den traditionella sjukdomsövervakningen.