Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Information från Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning och bedömning Medianåldern var 29 år (spridning 0–99 år) och 55 procent av fallen var kvinnor (n=180). Incidensen var högst i åldersgrupperna 0–4 år (främst flickor) (figur 2). Andelen som smittades i Sverige utgjorde 82 procent (n=269) av samtliga fall. Yersiniainfektion följer

Den 10 februari 2015 bedömdes detta sjukdomsutbrott av Listeria AscI0039 vara över. Utredningen pekade mot någon form av charkprodukt som smittkälla men exakt vilken produkt det rörde sig om kunde aldrig helt klarläggas.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, barnvaccinationsprogrammet, ger barn skydd mot elva sjukdomar.

Information från Folkhälsomyndigheten

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Under 2010 rapporterades 24 fall av påssjuka. Diagnosen var laboratorieverifierad för 16 fall och 1 fall hade epidemiologiskt samband med ett verifierat fall. Det är osäkert om de övriga, enbart kliniskt anmälda, verkligen hade sjukdom orsakad av parotitvirus. De insjuknade var i åldrarna 4–52 år.

På vår sida om rekommendationer för MPR-vaccination finns en tabell som kan ge vägledning till om en kvinna som vuxit upp i Sverige blivit erbjuden vaccination. Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund Om en kvinna är osäker på om hon har immunitet eller inte kan hon låta vaccinera sig. En serologisk undersökning inför vaccination behövs inte. Därefter bör hon vänta minst…

Vaccinationer förebygger smittsamma sjukdomar och har genom åren räddat miljontals människoliv. I Sverige har flera allvarliga sjukdomar som var vanliga förr mer eller mindre försvunnit, tack vare att många vaccinerat sig. Men finns det någon risk för att sjukdomar som mässling, polio och difteri kommer tillbaka? Och vad är det som avgör…

Under året rapporterades 32 fall av påssjuka. Diagnosen var laboratorieverifierad för 21 fall. Det är osäkert om de övriga, enbart kliniskt anmälda, verkligen hade sjukdom orsakad av parotitvirus. Bland fallen var 19 kvinnor och 13 män i åldrarna 3–84 år. Flest fall (10) inträffade i åldersgruppen

Ja, barn kan få antikroppar från mamman som ger dem ett skydd mot infektionssjukdomar. Under graviditeten förs IgG-antikroppar aktivt över till barnet genom moderkakan. Denna process startar omkring den 28:e graviditetsveckan och fortsätter fram till födseln. Det innebär att prematurt födda barn har lägre nivåer av IgG-antikroppar och därmed ett sämre skydd mot infektioner. Kvinnor som har haft mässling…

Det har rapporterats om fall där hjärninflammation har förekommit efter vaccination med MPR-vaccin. Det har däremot inte kunnat säkerställas om dessa fall har varit orsakade av vaccinvirus. Hjärninflammationen kan ha haft andra orsaker än vaccinationen. Frekvensen har angivits till ett fall per en

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Gruppen virala hemorragiska febrar innefattar ett antal virusinfektioner som orsakar allvarliga sjukdomstillstånd med hög dödlighet som i slutskedet ofta kännetecknas av blödningar i hud och från inre organ. Virala hemorragiska febrar är zoonotiska infektioner där människan smittas genom

Kunskapsunderlaget om hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI) beskriver epidemiologiska trender under 2015–2024, per sjukdom (hiv, klamydia, gonorré och syfilis) och per prioriterad grupp.

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 393 fall av yersiniainfektion motsvarande en incidens av 3,8 fall per 100 000 invånare, den högsta incidensen på 10 år (figur 1). Andelen som smittats i Sverige ökade under 2019 och utgjorde 80 procent av samtliga fall (n=311/393). Något fler

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Information från Folkhälsomyndigheten