Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.

Denna rapport är den tredje och sista publikationen inom ramen för en samverkansåtgärd om "Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling" som initierats under Miljömålsrådet 2017. Syntesen är ett resultat av de diskussioner som deltagande myndigheter och aktörer fört inom samverkansåtgärden.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Rapporten lyfter fram ett tydligt utvecklingsbehov inom vården. En helhetssyn på sexuell hälsa, som inkluderar lust, njutning, relationer och individuella behov krävs för att bättre stödja kvinnor i förändringen som sker efter graviditet och förlossning.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och instruktioner…

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Rapporten riktar sig till myndigheter, hälso- och sjukvården och civilsamhällets organisationer som möter och arbetar med äldre hbtq-personer. Rapporten riktar sig också till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

De två nationella strategierna kompletterar och förstärker varandra. I Tillsammansstrategin står sociala relationer i fokus, som en grundläggande byggsten för psykiskt och fysiskt välbefinnande. Sociala relationer är också viktigt i "Det handlar om livet" men har inte lika framträdande roll. Flera

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

Den här rapporten baseras på intervjuer med representanter från tio projekt som beviljades projektmedel för arbete med suicidprevention 2020–2022. Förutom information om respektive projekt får läsaren ta del av lärdomar och utmaningar som de olika projekten har stött på.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien beskriver också relationen mellan problemspelande och en mängd olika faktorer som har att göra med individen; demografi, socioekonomi och spelets sammanhang samt motivationen för att spela.

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot covid-19, riktad till grupper som tidigare omfattats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I den hälsoekonomiska analysen jämförs kostnader och hälsoeffekter av fortsatt vaccination mot covid-19 gentemot en situation utan vaccination.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

Den här rapporten redovisar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem. Översikten visar att många olika faktorer kan påverka att människor…

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete under perioden 2011-2016.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland…

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

1 december 2020 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att symtomfria yngre barn och elever som bor tillsammans med någon som har covid-19 stannar hemma, precis som äldre elever rekommenderas att göra. Syftet är att skapa arbetsro och att personal kan fokusera på det pedagogiska arbetet. 3 december