Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Eftersom mässling är mest smittsam av de tre sjukdomarna, så ökar troligen först antalet mässlingsfall varje år, och senare även antalet fall av påssjuka eller röda hund. Efter 5-10 år kan det uppstå större epidemier av mässling hos mottagliga individer. Ett exempel på vad som kan hända om färre barn vaccineras kommer från Storbritannien. På grund av en nedgång i vaccinationstäckningen där runt millennieskiftet…

I Europa är det nasala vaccinet godkänt sedan 2011 för barn och ungdomar från 2 till 17 år och vaccinet används i flera länder för allmän vaccination av barn, bland annat Danmark och Finland. Danmark och Finland rekommenderar vaccination av alla barn 2 till 6 år. I Storbritannien erbjuds alla barn i förskola och skolbarn upp till 11 år…

Nej, Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för barn. I åldersgruppen 2–17 år kan både inaktiverade och levande försvagade vacciner användas.

Ja, barn som bor med personer, till exempel syskon, som har ett nedsatt immunförsvar kan vaccineras. God hygien är viktigt, till exempel i samband med blöjbyte.

Vattkoppsvaccin ger ett bra skydd mot vattkoppor, men inget vaccin ger ett totalt skydd mot sjukdom. Det finns alltid en liten risk för att få sjukdom trots vaccination, om den som blivit vaccinerad träffar en person som är smittsam med vattkoppor. Den som blir sjuk trots vaccination brukar få en

Regioner har inte någon skyldighet att erbjuda MPR-vaccinationer före 12 månaders ålder, eftersom dessa inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Som regel ingår det inte heller i BVC:s uppdrag att tillhandahålla resevaccinationer. I en del regioner har man ändå valt att erbjuda yngre barn MPR-vaccination på BVC, till…

Barnen får ett bättre skydd, både på kort och lång sikt, om de är lite äldre vid vaccinationen, eftersom immunsystemet då har mognat mer. Detta är viktigt för barnet, som får ett bättre skydd, och för befolkningsimmuniteten på sikt.

Information till vårdnadshavare och elever om HPV (humant papillomvirus) och vaccination mot HPV. Översättningar finns till andra språk.

Ett informationsblad till föräldrar om vaccination mot tuberkulos. Översättningar finns till andra språk.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat för kärnindikatorerna inom målområde 1 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Vaccination mot rotavirus ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan september 2019. Här finns information för personal inom barnhälsovården som erbjuder vaccination mot rotavirusinfektion.

Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är viktigt för att veta vad som utgör en risk för, eller skyddar människor från, att börja använda tobak.

Vattkoppor är en vanlig, mycket smittsam sjukdom som ibland kan orsaka allvarlig sjukdom. Vaccination mot vattkoppor införs i barnvaccinationsprogrammet 2027.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Folkhälsomyndighetens övervakning visar att säsongen för influensa och RS-virus är över på nationell nivå. Färre fall av RS-virus rapporterades bland barn under ett år jämfört med tidigare säsonger, då nyfödda för första gången har erbjudits en skyddande antikroppsbehandling.

Pneumokocker kan orsaka allvarliga infektioner, både hos barn och vuxna. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och erbjuds också till personer med ökad risk för allvarlig sjukdom.

Rotavirus är ett mycket smittsamt tarmvirus som orsakar mag- och tarminfektion (gastroenterit). Viruset binder sig till slemhinnan i övre delen av tunntarmen, där det förökar sig i epitelcellerna.

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete

Vi har tagit fram kunskap om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna i Sverige. Resultaten stärker betydelsen av ett förebyggande arbete och att tidigt identifiera barn som exponeras för flera riskfaktorer.

Här hittar du samlad kunskap för att stödja kommuner och skolor att utveckla arbetssätt som förebygger tobaks- och nikotinbruk och främjar rökfria skolgårdar.

Engagera dig i dina barns digitala liv, prata med dem om vad de gör. Det är ett av flera råd till föräldrar i den vägledning för en balanserad skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Vägledningen innehåller även tips på vad ungdomar kan göra själva.

Antalet rapporterade fall av kikhosta har varit högt under sommaren och fortsätter att öka. För de yngsta barnen kan kikhosta vara livshotande, och det är viktigt att små barn som är ovaccinerade skyddas från smitta. Gravida och spädbarn rekommenderas vaccination.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

Kolera är en mycket allvarlig mag- och tarmsjukdom som sprids via förorenat dricksvatten. Vaccination mot kolera kan övervägas inför resor till länder där sjukdomen förekommer.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.