Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur betydelse för folkhälsan och därmed för att uppnå de folkhälsopolitiska målen.

Publikationen sammanfattar kunskapsläget om vad som är gemensamma risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) hos barn och unga. Den redovisar även resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV) som bygger på självrapporterade svar vid…

Rapporten sammanfattar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem.

Rapporten beskriver de svenska resultaten från EMIS-2017, som är en internetbaserad undersökning riktad till män som har sex med män (MSM). Det övergripande syftet med undersökningen var att få ökad kunskap om MSM behov, sexuella beteende, risktagande, testningsvanor och kunskap om hiv/STI, för att…

Stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga…

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2026 – Tilläggsöverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (regeringen.se) Strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention – Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner 2025 (regeringen.se) Överenskommelse mellan…

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Rapporten redovisar resultatet av en undersökning om hur svenska dagstidningar har rapporterat om självmord under 2000 och 2020. Rapporten riktar sig till yrkesverksamma inom media och andra som kommunicerar offentligt om självmord och suicidprevention.

Faktabladet sammanfattar Folkhälsomyndighetens resultat från en forskningsstudie och myndighetens egna analyser om utvecklingen av vård för avsiktliga förgiftningar bland unga i Sverige under perioden 2005–2024.

Faktabladet med råd vänder sig till riskgrupper och anhöriga. Finns även på engelska.

Att känna sig ensam är vanligt i Sverige. Ensamhet är inte bara ett problem för den enskilda. Det är också ett folkhälso- och samhällsproblem. Statistiken varierar beroende på vilken typ av ensamhet som mätes och hur frågorna ställs.

God hälsa är det viktigaste i livet för de flesta människor. I Folkhälsomyndighetens podd Liv & hälsa diskuterar vi aktuella ämnen inom området folkhälsa.

Sara och Katrin arbetar i Folkhälsomyndighetens metodstödsgrupp. De ger råd och stöd till kollegor som behöver ta fram frågor till enkäter, intervjuer eller fokusgrupper. I intervjun berättar de varför välformulerade frågor är viktiga för att få svar som går att använda.

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Faktabladet sammanfattar huvudresultaten från en registerbaserad kohortstudie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten innehåller svenska transpersoners beskrivningar och utsagor kring möjligheter och hinder för sexuell hälsa, samt berör sexuellt risktagande och möten med personal inom hälso- och sjukvården.

Litteraturöversikten sammanställer kunskap om hivstigma stigma och de konsekvenser det för hivprevention och hälsa bland personer som lever med hiv i Sverige.

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Ett kunskapsstöd om hur transportsystemet kan främja aktiva resor. Läs om hur gång, cykel och kollektivtrafik kan integreras för att öka vardagsrörelsen och gynna hälsa, klimat och samhälle.