Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

Vägledningen har fokus på hälsoeffekter och syftar till att tillhandahålla ett uppdaterat kunskapsunderlag om risken för olägenhet för människors hälsa till följd av långvarig exponering för lågfrekventa magnetfält.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Rapporten redovisar resultat från en befolkningsenkät, fokusgruppsintervjuer, expertintervjuer och workshop med civilsamhällsorganisationer som arbetar med psykisk hälsa. Den vänder sig till olika aktörer som arbetar med psykisk hälsa och kommunikation kring psykisk hälsa till allmänheten på

Det övergripande folkhälsopolitiska målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna till år 2048. Folkhälsomyndigheten följer kontinuerligt utvecklingen av befolkningens hälsa. Resultaten i denna rapport

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Rapporten ger fördjupad kunskap om hur kvinnor som har utsatts för könsstympning upplever sin menstruella hälsa och att identifiera hinder och möjligheter för att främja jämlik hälsa.

Slutredovisning av regeringsuppdrag 2023. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter haft i uppdrag att ta fram underlag och ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.

Utgår från delmål 3 om att minska antal människor i långvarig ensamhet. Vilka tecken tror du kan tyda på att en person känner sig ensam, och hur kan vi lära oss att upptäcka dem? Hur kan vi förändra våra rutiner (till exempel hälsosamtal, ärendehantering, eller medarbetarsamtal) för att upptäcka ensamhet tidigt? Hur…

Smittsamma sjukdomar påverkar oss alla, direkt eller indirekt. Vi övervakar smittspridning och ger råd om hur du skyddar dig och andra. Här finns information om smittsamma sjukdomar, vårt arbete och vad du kan göra för att minska smittspridning. För medicinska råd, kontakta 1177.

En kartläggande litteraturöversikt om intersektionellt stigma bland icke-vita hbtqi-personer.

Det råder i Sverige en bred politisk enighet om att prioritera arbetet mot antibiotikaresistens. Sverige har genom mångårigt nationellt systematiskt arbete etablerat en hög kompetens inom området som är erkänd i det internationella samarbetet. Många låg- och medelinkomstländer saknar finansiella resurser liksom tillräcklig erfarenhet att implementera sina nationella handlingsplaner mot antibiotikaresistens…

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

För att få ett användningstillstånd för bekämpningsmedel med särskilt omfattande kunskapskrav behöver du genomföra Folkhälsomyndighetens utbildning och få godkänt på ett kunskapsprov. Den här kursplanen beskriver hur du går till väga och vad utbildningen innehåller.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Rapport som synliggör hinder, behov och förbättringsområden i screeningprocessen för kvinnor med funktionsnedsättning genom att ge utrymme åt deltagarnas egna perspektiv och erfarenheter. Resultaten visar att möjligheten att delta i screening beror på hela kontaktkedjan med vården – från transport

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Denna systematiska litteraturöversikt är en sammanställning av vetenskapligt publicerade studier som rör metoder för att förebygga spelproblem, med metaanalyser av de områden där detta var möjligt.

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och