Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Uppdatera dig om det nya luftkvalitetsdirektivet, ta del av senaste forskningen och inspireras av hur hälsa kan vara vägledande i luftkvalitetsarbetet.

De allra flesta äldre personer över 65 år uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt visar en ny kartläggning att det finns skillnader mellan olika grupper. Förlust av nära relationer, fysiska begränsningar och brist på tillgängliga aktiviteter och samhällsservice kan leda till att äldre drabbas av isolering och ohälsa…

Det är inte lätt att veta vad som är sant på nätet, eller vilka motiv influencers har för att lägga ut olika saker. Med källkritik kan du undvika att bli lurad.

För att minska stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd behövs långsiktiga insatser på flera nivåer och inom olika områden i samhället. Arbetslivet är ett sådant område.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

En del barn lever med föräldrar och vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga på grund av beroendeproblem eller psykisk ohälsa, eller för att våld förekommer i familjen. Här beskriver vi Folkhälsomyndighetens arbete med att uppmärksamma och stödja dessa barn.

Vi arbetar för allas rätt att må bra.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Publikationen sammanfattar kunskapsläget om vad som är gemensamma risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) hos barn och unga. Den redovisar även resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV) som bygger på självrapporterade svar vid…

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete under perioden 2011-2016.

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

Denna e-publikation är en genomgång av de vanligaste hälsoeffekterna av exponering för olika ljud och buller. Publikationen kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer om hur buller och höga ljudnivåer kan påverka människors hälsa.

Rapporten beskriver erfarenheter och insikter från ungdomar om snus och snusanvändning, framförallt nikotinsnus. Den baseras på intervjuer med 25 ungdomar mellan 13 och 19 år om användning, exponering, hälsa och smaksättning av snus.

Rapporten redovisar hur spel om pengar och spelproblem hänger samman med andra områden i människors liv, till exempel sociala relationer, allmän hälsa och familjesituation. Denna kunskap är betydelsefull för arbetet med att förebygga spelproblem.

En majoritet tycker att vardagsrörelse är mycket viktigt för hälsan. Samtidigt är det många som inte rör sig i vardagen, och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper.

Uppsala universitet genomförde på uppdrag av Folkhälsomyndigheten en studie under 2023 för att undersöka ungdomars hantering av samhällskriser genom att följa diskussioner på sociala medier.

Att ha ett förvärvsarbete och sysselsättning är viktigt för individens och familjens ekonomiska resurser och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att främja alla individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet.Det gäller oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder eller geografisk hemvist.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Med utgångspunkt från riskbedömningen vidtas de skyddsåtgärder som behövs för att arbetet ska kunna bedrivas utan att orsaka ohälsa eller olycksfall.

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. Vår uppgift är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika former av hälsohot. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa.