Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna veckorapport publicerades den 2 oktober 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 39 (22–28 september 2025).

SARS-CoV-2 ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Vid en influensapandemi kan vaccination minska smittspridning och förebygga svår sjukdom. Det är en av flera tänkbara åtgärder för att lindra negativa konsekvenser av en pandemi.

Denna veckorapport publicerades den 22 november 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 46 (11–17 november 2024).

Dessa rekommendationer är tänkta som stöd till hälso- och sjukvårdspersonal när de handlägger personer som har utsatts för misstänkt eller konstaterad rabiessmitta, eller som löper risk att utsättas för smitta.

Denna veckorapport publicerades den 6 mars 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 9 (24 februari–2 mars 2025).

Denna veckorapport publicerades den 7 februari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 5 (27 januari–2 februari 2025).

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Rapporten visar att en fjärde vaccindos mot covid-19 gav ett mycket högt initialt skydd mot allvarlig sjukdom och död bland personer som är 65 år och äldre, och att skyddseffekten kvarstod på en hög nivå även flera månader senare.

Vaccination mot TBE behöver du oftast betala själv. Läs mer om vad som gäller i din region på 1177.se. Vaccination mot TBE (1177.se)

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

RS-virus ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Folkhälsomyndigheten publicerar preliminär statistik över vaccinationstäckningen mot influensa under säsongens gång. Sammanställningarna baseras på data från de regioner som har möjlighet att löpande ta fram vaccinationsstatistik per åldersgrupp.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Rapporten beskriver hur ramverket RE-AIM kan användas för att öka projekt- och rapportkvalitet vid hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå.

Factsheet with frequently asked questions about mpox.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rapporten beskriver de svenska resultaten från EMIS-2017, som är en internetbaserad undersökning riktad till män som har sex med män (MSM). Det övergripande syftet med undersökningen var att få ökad kunskap om MSM behov, sexuella beteende, risktagande, testningsvanor och kunskap om hiv/STI, för att…

Nationella vaccinationsprogram omfattar specifika sjukdomar och målgrupper. Vaccinationer mot dessa sjukdomar ska erbjudas kostnadsfritt till personer som ingår i målgrupperna och registreras i det nationella vaccinationsregistret.

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Säsongens sista datainsamling visar att 68 procent av personer som är 65 år eller äldre har vaccinerat sig mot influensa. Nivån är jämförbar med vaccinationstäckningen under de två senaste säsongerna.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Folkhälsomyndigheten har utsetts till referenslaboratorium för coronavirus, och tillhör därmed WHO:s globala nätverk. Syftet är bland annat att kunna upptäcka och övervaka hur coronavirus förändras över tid.