Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kunskapsstöd om hur negativa normer och stigma kring psykisk ohälsa kan bemötas och hur det påverkar den psykiska hälsan.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda i Afghanistan, Irak och Syrien. De hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och blivit mottagna i en kommun mellan 2014 och 2018.

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd för arbetet med att utveckla nya förebyggande metoder och att utvärdera insatser som redan används på gruppen.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.

Arbetet med att minska stigmatisering inom psykisk ohälsa och suicid behöver ske på olika nivåer i samhället. Här kommer några tips om hur en region kan arbeta med att minska stigmatisering.

Information från Folkhälsomyndigheten

Covid-19 pandemin har inneburit förändringar i vardagen för många, särskilt för personer över 70 år. Förutom ökad risk för död till följd av sjukdomen har äldre också rekommenderats att begränsa sin vardag mer än yngre åldersgrupper. I mars 2020 infördes en rekommendation om att personer 70 år och äldre ska begränsa sina sociala kontakter och undvika platser där många personer samlas. Rekommendationen infördes för att skydda äldre personer mot smitta av covid-19, men den riskerar också att bidra till ökad fysisk och psykisk ohälsa, på både kort och lång sikt. Denna kunskapssammanställning bidrar med kunskap om hur många allvarliga sjukdomsfall och dödsfall i covid-19 som kunnat undvikas genom rekommendationen men också om kunskap om konsekvenserna för både den psykiska och den fysiska hälsan. Det blir viktigt i det fortsätta arbetet med att förebygga och minska negativa konsekvenser till följd av covid-19 samt som underlag för att eventuellt uppdatera smittskyddsåtgärden.

Webbinarium inspelat den 22 september 2023. Om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella under de senaste 20 åren.

Kunskapsstöd om psykisk hälsa och suicidprevention inom arbetslivet, inklusive företagshälsovård och studenthälsa.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter, och spel om pengar (ANDTS) orsakar ohälsa, skador och för tidig död. Därför är det viktigt att följa hur användningen utvecklar sig över tid och bland olika grupper i befolkningen.

Här hittar du korta filmer som beskriver olika aspekter av folkhälsa. Filmerna kan du till exempel använda som diskussionsunderlag i ditt arbete.

Hälsan i Sverige är generellt god. Medellivslängden fortsätter att öka och de allra flesta uppger att de mår bra. Samtidigt visar flera hälsoområden tecken på försämring. Det finns också stora skillnader i befolkningen, som beror på socioekonomisk position.

Varannan person var under våren 2020 orolig för att inte få vård under covid-19-pandemin. Var femte sökte inte eller avbokade redan bokad vård eller tandvård. Det visar en undersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört. Oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt utifrån målet om jämlikhet i hälsa. Därför bör i synnerhet äldre personer uppmuntras att söka vård vid behov och inte ställa in planerade besök utan att först diskutera saken med hälso- och sjukvården. Covid-19-pandemin och dess konsekvenser förändras snabbt. Det betyder att det som beskrivs i det här faktabladet kan ha förändrats sedan våren 2020.

Det finns många faktorer som påverkar risken för psykisk ohälsa, både individens nära omgivning och samhället i stort. Även individens eget beteende och livsvillkor påverkar. De saker som påverkar vår psykiska hälsa är i stort desamma genom livet, även om sådant som sämre fysisk hälsa och svåra livshändelser som förlust av närstående naturligt blir vanligare när vi blir äldre.

Här kan du läsa om vårt arbete med att förebygga självmord samt hitta kunskap och statistik om suicid. Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

Folkhälsomyndigheten (Fohm) är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Spelproblem leder ofta till allvarliga negativa konsekvenser för individen, närstående och samhället. Spelproblem har samband med en sämre allmän och psykisk hälsa, ekonomiska problem och riskkonsumtion av alkohol.

Här hittar du ett urval av andra webbplatser som Folkhälsomyndigheten driver och som kan vara relevanta för dig som arbetar med folkhälsa.

För att minska stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd behövs långsiktiga insatser på flera nivåer och inom olika områden i samhället. Arbetslivet är ett sådant område.

Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.

Information från Folkhälsomyndigheten

Den 12 februari 2025 bjöd vi in till en lansering av resultaten från enkätundersökningen UngKAB23 – om ungas hälsa, relationer och sexliv.

Vi arbetar för allas rätt att må bra.