Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Syftet med rapporten är att beräkna kostnader förknippade med fallolyckor; de uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder i direkta kostnader och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i

Rapporten innehåller svenska transpersoners beskrivningar och utsagor kring möjligheter och hinder för sexuell hälsa, samt berör sexuellt risktagande och möten med personal inom hälso- och sjukvården.

Rapporten redovisar resultatet av en undersökning om hur svenska dagstidningar har rapporterat om självmord under 2000 och 2020. Rapporten riktar sig till yrkesverksamma inom media och andra som kommunicerar offentligt om självmord och suicidprevention.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Tillsatser är ämnen som aktivt tillsätts vid formuleringen av slutprodukten, medan restämnen är rester av substanser som har använts vid tillverkningen av ett läkemedel. Vilka tillsatser finns i enskilda vacciner kan man läsa om på Läkemedelsverkets webbplats. Utveckling och tillverkning av vaccin (lakemedelsverket.se)

Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag till ideella organisationer, regioner, kommuner och myndigheter utifrån olika regeringsuppdrag som anges i regleringsbrev, särskilda beslut eller förordningar. Var noga med att läsa vad som gäller för varje enskilt statsbidrag. Statsbidrag att söka

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Här kan du läsa om vilka symtomsom är vanliga vid sjukdomen covid-19.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Fram till 2021 hade vi i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till olika aktörer för ett mer kunskapsbaserat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet. Ideella organisationer, kommuner, regioner, länsstyrelser, universitet, högskolor och

Informationsutbytet i portalen startar med att någon av aktörerna rapporterar in en händelse, och att denna godkänns för publicering av Folkhälsomyndigheten. Samtliga medlemmar i VSN-nätverket får då en mejl-notis om att en ny händelse rapporterats in i systemet. För att ta del av händelsen i fulltext krävs att man loggar in i portalen. I portalen kan aktörerna också kommentera händelser, läsa andras…

Resultaten från undersökningen kan användas för att ge en bild av hur narkotika används i olika länder. Denna omgång kan resultaten även användas för att ge en bild av hur dopningsmedel används i Sverige. Detta kan bidra till att stärka arbetet med narkotika och dopningsmedel. Du kan läsa mer om resultaten från vår förra…

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Klassrum, grupprum och lekrum med mera som används varje dag bör städas dagligen. Om lokalerna används även kvällstid bör städningen utökas. Det går att läsa mer om detta i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete