Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I det här faktabladet beskriver vi befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom, både i Sverige och internationellt. Särskilt vanlig är föreställningen att ångesten är orsakad av personen själv och att man kan komma över sina problem genom att ta sig samman.

Att ha ett förvärvsarbete och sysselsättning är viktigt för individens och familjens ekonomiska resurser och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Personer med spelproblem uppger oftare än andra att de någon gång haft suicidtankar eller gjort ett suicidförsök. Det visar aktuell kunskap från vetenskapliga studier som sammanställts i ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

Många vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, IF, lever ett stillasittande liv som kan leda till ohälsa och minskad livskvalitet. Ett nytt kunskapsstöd visar hur omgivningen kan göra för att främja ett aktivt liv, och hur de hinder som finns kan övervinnas.

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet finns åtta målområden som är områden som har stor betydelse för människors livsvillkor.

Här finns material som är utformat för att underlätta för aktörer på nationell, regional och lokal nivå att sprida kunskap, skapa förståelse och uppnå samsyn kring folkhälsopolitiken.

Här finns material om naturens och kulturens betydelse för hälsan.

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Risken att drabbas av vissa sjukdomar ökar vid konsumtion av alkohol. I det flesta fall ökar risken för sjukdom desto mer alkohol som konsumeras, men i vissa fall kan även en lägre nivå öka risken. Beroendesjukdomar och cancer står för en stor del av den ohälsa som orsakas av alkohol.

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Genom att skapa grönare städer, främja gång och cykel samt minska utsläpp kan vi förbättra folkhälsan. Det handlar om att erbjuda möjligheter till rörelse, rekreation och sociala möten i miljöer med frisk luft, god ljudmiljö och ett behagligt klimat.

Hbtqi-personer har generellt sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än den övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna beror delvis på att hbtqi-personer har sämre livsvillkor. Exempelvis utsätts personer inom gruppen oftare för kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Suicidförsök och annat suicidalt beteende är vanligt bland unga personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq) jämfört med heterosexuella i samma åldersgrupp. I en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat granskas risk- och

En beskrivning av frågorna och hur man redovisar frågorna i den nationella folkhälsoenkäten hittar du i dessa rapporter.

Under torsdagen redogjorde Folkhälsomyndigheten för myndighetens beredskap inom smittskydd och folkhälsa i ett möte med riksdagens socialutskott. På mötet diskuterades de åtgärder som myndigheten har vidtagit och framtida utvecklingsarbete för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Målgrupp för rapporten är i första hand länsstyrelsernas och kommunernas ANDTS-samordnare samt ideella organisationer inom alkohol, narkotika, dopning och tobak eller närliggande områden. I andra hand beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå.

Långvarig ensamhet kan öka risken för både fysisk och psykisk ohälsa, och är ett folkhälsoproblem. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram en nationell strategi för att förebygga ensamhet och skapa god gemenskap i befolkningen.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Seminariet inspelat 5 maj 2021. Konsekvenserna av pandemin för folkhälsan och på jämlikheten i hälsa kan kvarstå i många år efter att smittspridningen har kommit under kontroll. Folkhälsomyndigheten har följt utvecklingen och analyserat konsekvenserna av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv.

Folkhälsomyndigheten presenterar resultaten från undersökningen i en grundrapport, liksom i olika temarapporter.

Alla medarbetare på Folkhälsomyndigheten bidrar till myndighetens arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Tillsammans arbetar vi med stort engagemang för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Genom att ta vara på kompetensen och engagemanget hos oss alla når vi längre i våra uppdrag.

Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor.

Webbinarium inspelat 28 januari 2025. I detta webbinarium presenterade vi Folkhälsomyndighetens klimat- och sårbarhetsanalys, diskuterade hälsokonsekvenser och samhällsanpassning samt delade erfarenheter kring förebyggande åtgärder.

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det finns stora kunskapsluckor inom forskningen när det gäller äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Samtidigt visar rapporten att många äldre hbtq-personer känner oro för framtida vård och omsorg och att äldre sexuella minoriteter löper en högre risk för ofrivillig ensamhet.