Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Relaterade sökfrågor: post covid e-utbildning psykiskt ohälsa
1949 träffar på Riskfaktorer ohälsa inom Hela webbplatsen
-
Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? – Kortversion
Publicerad:Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.
-
Riskfylld utomhuslek har positiva effekter på barns hälsa
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten har tittat på den sammanställda forskningen om riskfylld lek för barn. Sammanställningen visar att utomhuslek med inslag av risker ofta har positiva effekter på barns hälsa och utveckling.
-
Utforma grönområden för hälsa och välbefinnande
Uppdaterad:God tillgång och tillgänglighet till kvalitativ och varierande natur med möjlighet till friluftsliv och rekreation främjar fysisk aktivitet, återhämtning och barns motoriska utveckling. För att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer är det till exempel viktigt att planera så att alla, oavsett
-
Samma behov – andra förutsättningar (kortversion)
Publicerad:Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.
-
Om hälsan bland hbtqi-personer
Uppdaterad:Hbtqi-personer har generellt sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än den övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna beror delvis på att hbtqi-personer har sämre livsvillkor. Exempelvis utsätts personer inom gruppen oftare för kränkningar, diskriminering, hot och våld.
-
Fortsatt utveckling för stärkt smittskydd
Publicerad:Under torsdagen redogjorde Folkhälsomyndigheten för myndighetens beredskap inom smittskydd och folkhälsa i ett möte med riksdagens socialutskott. På mötet diskuterades de åtgärder som myndigheten har vidtagit och framtida utvecklingsarbete för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.
-
Utredningar av suicid
Uppdaterad:Från och med den 2 juli 2026 utreder Folkhälsomyndigheten alla suicid bland barn under 18 år. Syftet är att öka kunskapen och förhindra framtida fall.
-
Skador av andras alkoholkonsumtion
Uppdaterad:Sociala problem och skador som orsakas av alkohol sträcker sig bortom individen, till närstående och samhället i stort. Det kan handla om ekonomiska problem och utanförskap för närstående liksom våld, skadegörelse och rattfylleri.
-
Europeisk undersökning om hur narkotika används och köps i Sverige
Publicerad:Cannabis är den vanligaste narkotikan att använda, och de flesta använder narkotika för rusets skull. Det framgår av en ny europeisk undersökning där svar från 5 200 personer i Sverige ingår.
-
Anpassat föräldrastöd för somaliska föräldrar
Uppdaterad:Borlänge kommun i samarbete med Högskolan Dalarna.
-
Vad styr folkhälsopolitiken?
Uppdaterad:De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.
-
Samlad uppföljning av ANDT-strategin 2016–2020
Publicerad:Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).
-
Covid-19 och hiv
Publicerad:Folkhälsomyndigheten har inventerat forskningen om covid-19 och personer som lever med hiv. I den här rapporten sammanställer vi kunskapsläget när det gäller sjuklighet, dödlighet och pandemins psykosociala utfall.
-
Region Östergötland om sin folkhälsostrategi
Uppdaterad:Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor.
-
Förslag om att klassificera tio substanser som narkotika
Publicerad:Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera tio olika substanser som narkotika. Förslaget omfattar bland annat muskimol som kan orsaka förgiftning, och idag säljs som exempelvis godis och e-cigaretter.
-
Förslag att elva substanser klassificeras som narkotika eller hälsofarlig vara
Publicerad:Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera fem olika substanser som narkotika, och sex som hälsofarlig vara. Förslaget omfattar cannabisliknande och centralstimulerande substanser, liksom en opioid och en bensodiazepin.
-
Publikationer borttagna 2023
Uppdaterad:Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.
-
Checklista och åtgärdsplan för att integrera en god och jämlik hälsa i planering, utformning och förvaltning av den fysiska miljön
Publicerad:Information från Folkhälsomyndigheten
-
Läkemedels- och narkotikarelaterade dödsfall fortsätter att minska
Publicerad:Ny statistik visar att allt färre personer avlider till följd av förgiftningar orsakade av narkotika eller läkemedel. Mellan år 2023 och 2024 sjönk antalet dödsfall med 12 procent.
-
En samlad bedömning av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsan under 2020
Uppdaterad:Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.
-
Syntetiska opioider föreslås klassas som narkotika
Publicerad:Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen klassar sju opioider som narkotika och två som hälsofarliga varor. Sju av dem tillhör nitazengruppen.
-
Förslag att kratom klassificeras som narkotika
Publicerad:Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera växten kratom som narkotika. Kratom innehåller den narkotikaklassificerade substansen mitragynin, som innebär hälsorisker och kan orsaka dödsfall.
-
Varför ska vi främja rörelse?
Uppdaterad:Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse och fysisk aktivitet.
-
Folkhälsan i Sverige under covid-19-pandemin
Uppdaterad:Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.
-
Den nationella folkhälsopolitiken
Uppdaterad:Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet finns åtta målområden som är områden som har stor betydelse för människors livsvillkor.