Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En förutsättning för att ta del av naturens hälsofrämjande effekter är att det finns natur och grönområden som är tillgängliga för alla och att vi har tillgång till grönska i vår boende- och vardagsmiljö. Samhällsplaneringen har en viktig roll för att säkerställa att det finns vardagsnära natur för

I slutrapporten av regeringsuppdraget Stärka tillgången till äldre antibiotika föreslår tre myndigheter gemensamt olika åtgärder för att stärka tillgången till ett brett sortiment av äldre antibiotika i Sverige.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Folkhälsomyndigheten har ständig beredskap för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser för smittämnen som är farliga för samhället. Vid myndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4) som dygnet runt, alla dagar i veckan, kan ta emot prov från landets vårdenheter för

Ny statistik visar att allt färre personer avlider till följd av förgiftningar orsakade av narkotika eller läkemedel. Mellan år 2023 och 2024 sjönk antalet dödsfall med 12 procent.

Säkerhetsdatablad för smittämnen beskriver egenskaper hos smittsamma mikroorganismer och ger vägledning för hur dessa bör hanteras.

Folkhälsomyndigheten har en beredskapsfunktion för att dygnet runt initiera och samordna de laboratorieanalyser som ingår i beredskapsdiagnostiken vid myndigheten. Funktionen kallas Klinisk mikrobiolog i beredskap.

Här finns en förteckning över de funktioner inom WHO som arbetar med inneslutning av poliovirus.

SARS-CoV-2 ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Biosäkerhet (biosafety) handlar om att förhindra oavsiktlig exponering för smittämnen eller oavsiktlig spridning till omgivning och miljö.

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Ansvarsfull medierapportering är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Rapportering om självmord, beroende på hur den görs, kan få både positiva och negativa konsekvenser.

Uppskattning av influensaaktiviteten utifrån sökningar på webbplatsen 1177.se.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Provtagning av avloppsvatten vid flygplatser och städer har visat sig vara en effektiv metod för att upptäcka och följa varianter av viruset som orsakar covid-19. Det visar en svensk studie som Folkhälsomyndigheten har deltagit i, och som nu får internationell uppmärksamhet.

Mässling ökar internationellt och fler riskerar att utsättas för smitta i samband med resor. För den som inte har vaccinerat sig är det viktigt att se över sitt skydd mot sjukdomen.

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Avdelningen övervakar och analyserar det epidemiologiska läget för flertalet av de anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna, utreder utbrott och samordnar smittskyddet på nationell nivå för att tillsammans med regionala smittskyddsenheter och ansvariga myndigheter kunna vidta relevanta åtgärder.

Medel fördelade. Fördelning av organisationsbidrag till ideella riksorganisationer vars verksamhet inriktad mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Isolaten från insamling vecka 11 och 34 ingår i en gemensam rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.

Rapporten utgör en nulägesbeskrivning av arbetet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken.

Publikationen är en introduktion till ekonomiska utvärderingar. Med hjälp av materialet kan du öka din kunskap om ekonomiska utvärderingar som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

En lättläst sammanfattning av handlingsplanen för det nationella arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa under åren 2023-2033.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten resultat från dialoger som genomförts med kommuner och regioner under 2024.