Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Blod, plasma och gammaglobulinpreparat innehåller antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund. Därför bör man vänta tre månader innan MPR-vaccin ges för att vaccinet ska ge full effekt.

Rekommendationen är att det måste gå minst fyra veckor mellan doserna för att få ett så gott skydd som möjligt. Alla som tagit en första dos vaccin rekommenderas även en andra dos, oavsett hur lång tid det har gått efter den första dosen.

Det har gjorts försök att kartlägga hur många som brukar narkotika i Sverige men det är svårt att kartlägga ett till stor del stigmatiserat beteende som dessutom är förbjudet, mörkertalet blir stort. De undersökningar som regelbundet genomförs i befolkningen visar att användningen är relativt

Broschyren vänder sig till personal inom vård- och omsorg. Skriften berättar om hur värme påverkar kroppen, om riskläkemedel samt hur vårdpersonal kan bidra till att förebygga ohälsa och sjukdom till följd av värme.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod med gott vetenskapligt underlag som utvecklats i Sverige och den är ett användbart verktyg för hälso-och sjukvården. Rapporten FaR i Sverige beskriver det regionala arbetet med FaR-metoden avseende bland annat styrning, ledning, utbildning, kunskapsstöd

För att uppnå ett fullgott skydd även hos den vuxna befolkningen har dessa rekommendationer för profylax utarbetats.

Informationsblad till detaljhandlare som säljer tobaksvaror till konsumenter att man måste ansöka om ett tillstånd för detta. Översatt på andra språk.

Rapporten utgör en dokumentation av simuleringsmodellen NCDSim. Modellen är ett verktyg för analys och framskrivning av den framtida sjukligheten i cancer och hjärt-kärlsjukdom och hur den påverkas av olika påverkbara riskfaktorer.

Faktablad med data från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor bland 11–15-åringar. Finns även på engelska.

Faktabladet beskriver hur placering och utformning av förskole- och skolgårdar kan skydda barn från luftföroreningar både inomhus och utomhus.

Grundförfattning. Beslutade: 8 maj 2025. Gäller från och med: 1 juni 2025.

I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkade på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa.

I Sverige finns i dag både frivilliga initiativ till rökfria miljöer och sådana som är reglerade i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter (LTLP). Här informerar vi om de rökfria miljöer som gäller enligt LTLP.

Denna veckorapport publicerades den 28 mars 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 12 (17–23 mars 2025).

Denna veckorapport publicerades den 8 maj 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 18 (28 april– 4 maj 2025).

Denna veckorapport publicerades den 27 februari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 8 (17–23 februari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 6 mars 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 9 (24 februari–2 mars 2025).

Det folkhälsopolitiska ramverket består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa

Rapporten beskriver hur CASE (Computer Assisted Search for Epidemics) används på myndigheten och vilka erfarenheter användarna har av systemet.

Faktabladet sammanfattar en kartläggning av erfarenheter från svenska skolor och tar upp framgångsfaktorer för att förebygga tobaksbruk bland unga. Faktabladet vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.

Psykisk ohälsa, t.ex. besvär av ångest, depression och stress, är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studentmottagning. Högskolor och universitet är därmed en viktig arena för att nå unga vuxna med insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa.

I faktabladet beskrivs vad regionala statistikområden och socioekonomiska områdestyper är. För att visa ett exempel på redovisning av hälsoutfall efter socioekonomisk områdestyp används typ 2-diabetes.

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.