Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

I rapporten analyseras förutsättningar för att testa Läkemedelsindustriföreningens förslag på ersättningsmodell för nya essentiella antibiotika.

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i

Rapporten sammanfattar kunskapsläget om kokain i Sverige ur ett folkhälsoperspektiv. Den beskriver förekomst av kokain, användningsmönster och faktorer som är relaterade till kokain, men också hälsoeffekter och samhällets insatser för att förebygga kokainanvändning.

Rapporten redovisar resultat från en befolkningsenkät, fokusgruppsintervjuer, expertintervjuer och workshop med civilsamhällsorganisationer som arbetar med psykisk hälsa. Den vänder sig till olika aktörer som arbetar med psykisk hälsa och kommunikation kring psykisk hälsa till allmänheten på

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Rapporten visar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning av insatser som har genomförts med hjälp av statliga stimulansmedel i kommuner och regioner under 2022, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.