Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa

Den här vägledningen vänder sig framför allt till dig som arbetar som kommunal handläggare inom alkoholområdet. Du kommer att få läsa om vad du ska bedöma när du prövar en sökande eller en person med betydande inflytande.

Här kan du fördjupa dig i lagens krav, om hur du ska bedöma servering av folköl på ett serveringsställe.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå kortfattad information om begreppet folkhälsa och vad som påverkar hälsan i befolkningen. Du får även förklaringar till begrepp som jämlik hälsa och sociala bestämningsfaktorer. Här finns också filmer och andra underlag som beskriver

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 4 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Här hittar du material om snabbguidens arbetsmodell som stöd i arbetet.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

De här anvisningarna avser ansökan för verksamhetsbidrag.

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

Här finns material riktat till hälso- och sjukvårdspersonal om humant papillomvirus (HPV) och vaccination mot HPV.

Faktabladet riktar sig till beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och till professionella som möter kvinnor inom primärvård eller specialistvård.

Rapport om hur personal inom vård, stöd och service som genomgått utbildningarna "Första hjälpen till psykisk hälsa" eller "Psykisk livräddning" beskriver sina erfarenheter av att möta personer med psykisk ohälsa och vilken användning de haft av utbildningarna.

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Vård och omsorg är även högriskmiljöer för spridning av antibiotikaresistenta bakterier på grund av det höga antibiotikatrycket.

Faktabladet sammanfattar huvudresultaten från en registerbaserad kohortstudie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

Användning av alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) ökar risken för ohälsa och sociala problem. Vart femte förtida dödsfall i Sverige kan kopplas till bruk av alkohol, narkotika eller tobaksrökning.

Varje år orsakar eller bidrar alkoholdiagnoser till att personer avlider. Dödligheten är ojämlikt fördelad och det finns stora skillnader i dödlighet mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning. Det är även stora skillnader mellan män och kvinnor. Alkohol bidrar därmed till ojämlikhet i hälsa.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 5 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Rapporten syftar till att besvara frågan om vi närmar oss det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Mötesanteckningar från samverkansmöte för Strama och Vårdhygien, 2023-05-03.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Öppna jämförelser folkhälsa 2019: Ett underlag som kan användas av politiska nämnder och ledningsgrupper, men också i dialog med dessa.

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Svenska HALT är en del av den Europeiska HALT-mätningen. Det innebär att vissa år utökas den nationella mätningen med extra frågor. Områdena presenteras nedan.