Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

En del vaccinationer behövs för att ge ett grundskydd, medan andra blir aktuella vid graviditet, högre ålder, vissa sjukdomar eller inför resor. Här beskriver vi vilka vaccinationer som kan vara aktuella i olika situationer och faser av livet.

Hur hög har vaccinationstäckning för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund varit bland barn under perioden 1982–2014?

Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn – barnvaccinationsprogrammet – erbjuder alla barn skydd mot elva sjukdomar.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Mässling är mycket smittsamt och kan ge allvarliga komplikationer. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till alla. Det är viktigt att ha ett skydd inför utlandsresor.

Folkhälsomyndigheten sammanställer årligen statistik om vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet. Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik.

Vaccination mot denguefeber kan vara aktuell för vissa personer som ska vistas i tropiska länder.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

I Sverige erbjuds vaccinationer på flera olika sätt. Här kan du läsa om hur de erbjuds och om vad som avgör formerna.

Påssjuka är en smittsam virussjukdom som främst drabbar spottkörtlar. Viruset kan också infektera nervsystemet. Vaccination mot påssjuka ingår i barnvaccinationsprogrammet.

Kikhosta kan bli mycket allvarlig och ibland livshotande för spädbarn. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till gravida.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Vaccinationer är en viktig komponent i folkhälsoarbetet genom att förebygga och minska allvarlig sjukdom. Kikhosta orsakas av en bakterie som sprids mellan människor och under 2024 har antalet fall av kikhosta ökat kraftigt. Här intervjuas Nina-Mariia Alakulju som är samordningsbarnmorska i

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Det nationella särskilda vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper ska säkerställa att de som löper en ökad risk att bli smittade eller allvarligt sjuka av en infektion erbjuds ett skydd genom vaccination.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Affisch/bild som ger en översikt av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccinationer för vuxna. Affischen går att skriva ut.

Vägledningen ger stöd vid vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet. I den beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar ges om hur kompletterande vaccinationer kan planeras.

Den här texten vänder sig till dig som jobbar inom vård och omsorg, och som administrerar vaccinationer mot säsongsinfluensa.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Stelkramp är en sårinfektion som kan leda till allvarliga muskelkramper. Vaccination rekommenderas till alla och ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Difteri är en mycket allvarlig luftvägssjukdom. Vaccination mot difteri ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.