Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Årsrapporten beskriver resultat från uppföljningen av det nationella barnvaccinationsprogrammet 2025. Den innehåller statistik och analyser av vaccinationstäckning, förekomst av sjukdomarna som barn vaccineras mot, rapporterade biverkningar och vaccinacceptans.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Rapporten visar att cirka 98 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i april 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Rapporten visar att cirka 97 procent av befolkningen i åtta regioner i september 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Rapporten visar att cirka 98 procent av befolkningen i åtta regioner 24 mars–5 maj 2025 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

Rapporten visar att cirka 97 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

Rapporten presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och rekommendationer för vaccin mot RS-virus för vuxna.

Faktabladet om influensavaccination är ett stöd för de som arbetar med gravida. Finns även på engelska.

Rapporten visar att cirka 96 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Rekommendationerna kan utgöra ett underlag för regionala beslut och ge enskilda läkare stöd i bedömningen av vilka personer som bör erbjudas postexpositionsprofylax och vilka riskgrupper som bör erbjudas vaccination.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Rapporten redovisar resultatet av 2016 års seroepidemiologiska undersökning som visar att immuniteten mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri och stelkramp samt polio typ 1 och 3 är god i befolkningen.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.