Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas på olika nivåer och arenor. Här hittar du information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen.

Hembesök i samverkan mellan förebyggande socialtjänst och barnhälsovård innebär att personal från båda verksamheterna tillsammans besöker familjerna i deras hem. På den här sidan har vi samlat information om hembesök i samverkan.

Uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena syftar till att följa folkhälsans utveckling över tid och underlätta folkhälsoarbetet.

Här hittar du rapporter inom området nationella minoriteter och hälsa som har publicerats av Folkhälsomyndigheten. Det kan handla om hälsan hos en eller flera av minoriteterna judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.

En lättläst sammanfattning av handlingsplanen för det nationella arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa under åren 2023-2033.

Experter från de nordiska länderna och övriga Europa samlas den 3 juni i Bryssel för att diskutera vägen framåt när det gäller barns och ungas skärmanvändning och hälsa. Konferensen sänds digitalt och kan följas av alla som är intresserade.

För att minska stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd behövs långsiktiga insatser på flera nivåer och inom olika områden i samhället. Arbetslivet är ett sådant område.

Mat är en förutsättning för liv och hälsa. Samtidigt är ohälsosamma matvanor en av de största riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död i Sverige. Vad och hur mycket vi äter påverkar också miljön och klimatet.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå kortfattad information om begreppet folkhälsa och vad som påverkar hälsan i befolkningen. Du får även förklaringar till begrepp som jämlik hälsa och sociala bestämningsfaktorer. Här finns också filmer och andra underlag som beskriver varför vi ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Det går att förebygga ohälsa och andra problem kopplade till alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Målet med det förebyggande arbetet är att främja en god och jämlik hälsa.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Här beskrivs lärdomar från ett test av ett nytt skolbaserat arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar för barns och ungas psykiska hälsa.

Risken att drabbas av vissa sjukdomar ökar vid konsumtion av alkohol. I det flesta fall ökar risken för sjukdom desto mer alkohol som konsumeras, men i vissa fall kan även en lägre nivå öka risken. Beroendesjukdomar och cancer står för en stor del av den ohälsa som orsakas av alkohol.

Det vi äter påverkas av så mycket mer än våra egna val, såsom hur mat marknadsförs, diskuteras och görs tillgänglig. Genom att förstå dessa samband kan vi skapa bättre förutsättningar för en hälsosam konsumtion av mat och jämlik hälsa. Alla dessa förutsättningar kan förstås tillsammans under begreppet matmiljö.

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

I dagarna skickas den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ut till nästan 500 000 slumpvis utvalda personer som är folkbokförda i Sverige. Undersökningen ger kunskap om hälsa och välbefinnande bland personer som är 16 år eller äldre.

Uppsala universitet genomförde på uppdrag av Folkhälsomyndigheten en studie under 2023 för att undersöka ungdomars hantering av samhällskriser genom att följa diskussioner på sociala medier.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

När misstänkta hälsohot uppstår måste de snabbt rapporteras. Här hittar du information om vad underrättelseskyldigheten innebär, vem som ska underrätta Folkhälsomyndigheten och vilken information som ska lämnas.

Du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa. På den här sidan visar vi ett flertal datakällor och hur du använder dem.

Vid höga temperaturer är det viktigt att ta hand om sig själv och sina anhöriga. Folkhälsomyndigheten har vägledningar och informationsmaterial för att skydda människors hälsa vid värmeböljor.

Syftet med faktabladet är att höja medvetenheten om matmiljöns betydelse för vår matrelaterade hälsa. Faktabladet beskriver kortfattat hur våra matvanor påverkar vår hälsa, hur de har utvecklats över tid och faktorer i matmiljön som har betydelse för vår matkonsumtion.

Vårdnadshavare ser familjecentralen som en tillgänglig, trygg och välkomnande arena där de kan dela erfarenheter och få stöd och barnen ges möjlighet att leka. Den övergripande slutsatsen i en rapport om familjecentralers betydelse för familjers hälsa är dock att det behövs mer forskning, inte minst fler studier om familjecentraler av nordisk modell.