Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

För många som lever med hiv är inte viruset i sig det största problemet, utan stigmatiseringen som är kopplad till hiv. Hivstigma får negativa effekter för såväl hälsa som livskvalitet hos personer som lever med hiv, men i möten med varandra kan vi alla bidra till att hivstigma minskar.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande…

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa skillnader.

Organiserade fritidsaktiviteter ger barn och ungdomar glädje, gemenskap och bättre hälsa. Men alla har inte samma möjligheter att delta. Här delger 40 barn och ungdomar i åldern 8–16 år sina erfarenheter om vad som motiverar till att delta i fritidsaktiviteter – och vad som hindrar.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 7 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Strategin innehåller även fyra långsiktiga delmål och sju åtgärdsområden…

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Det går att förebygga ohälsa och andra problem kopplade till alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Målet med det förebyggande arbetet är att främja en god och jämlik hälsa.

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Faktabladet beskriver vad ensamhet är och vilka riskfaktorer och konsekvenser som finns.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och

En nationell strategi mot ensamhet. Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.

Kunskapsstödet riktar sig främst till arbetsgivare och specifikt till HR-personal. Det kan även vara användbart för dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.