Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Information från Folkhälsomyndigheten

Den här rapporten redovisar resultaten från en nationell, registerbaserad studie av förekomsten av avsiktliga och oavsiktliga förgiftningar som lett till sjukhusvård eller till dödsfall i gruppen 50 år eller äldre under perioden 2005-2009. Den undersöker också sambanden mellan olika mått på

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Denna kartläggande litteraturöversikt sammanställer svenska och internationella hälsoekonomiska utvärderingar av förebyggande insatser inom alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). En bedömning görs även av kunskapsläget om insatsernas kostnadseffektivitet uttryckt i kostnad

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Här kan du läsa om hur samhället kan arbeta för att förebygga övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma). Vi beskriver insatser, strategier och ansvar på olika nivåer.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Höga temperaturer kan påverka vår hälsa, och värmeböljor väntas bli allt vanligare i och med klimatförändringen. År 2018 fick till exempel värmeböljan i Sverige effekter både på hälsan och dödligheten, framför allt bland äldre och sjuka. Ida Knutsson, sakkunnig på Folkhälsomyndigheten, berättar…

Information från Folkhälsomyndigheten

Till skillnad från vanliga cigaretter har e-cigaretter använts under en relativt kort period och det saknas därför kunskap om flera möjliga hälsorisker, framför allt på lång sikt. På kort sikt ser vi att användningen bland annat kan påverka hjärtrytm och blodtryck och försämra blodkärlens funktioner. Studier tyder…

Det har gjorts försök att rangordna narkotika utifrån farlighet, men det är svårt eftersom olika typer av narkotika är farliga på olika sätt och hur kroppen reagerar vid användning av narkotika är individuellt. Dessutom kan man bedöma farlighet utifrån olika parametrar; vissa substanser kan exempelvis påverka andningen och ge akuta…

Information från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer för hur barn i åldern 6–12 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-3. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur barn i åldern 6–12 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn och unga kan använda skärmar för att utvecklas och må bra. Barns behov och utmaningar ändras med åldern, därför är våra…

Information från Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer för hur barn och unga i åldern 13–18 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-5. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur barn och unga i åldern 13–18 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur ungdomar kan använda skärmar för att utvecklas och må bra. Den här texten riktar sig till dig som är förälder…

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten