Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Clostridium difficile rapport, vecka 5 (28/1- 3/2), 2013 Rapport om det aktuella bakterieläget Redaktionen Redaktör: Barbro Mäkitalo Innehåll Varje vecka sammanställs data från den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sedan oktober 2011 deltar samtliga 26 laboratorier i den frivilliga rapporteringen av C. difficile. De mikrobiologiska laboratorierna i Kronoberg och Blekinge har gått ihop under…

Clostridium difficile rapport, vecka 18 (29/4-5/5), 2013 Rapport om det aktuella bakterieläget Redaktionen Redaktör: Barbro Mäkitalo Innehåll Varje vecka sammanställs data från den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sedan oktober 2011 deltar samtliga 26 laboratorier i den frivilliga rapporteringen av C. difficile. De mikrobiologiska laboratorierna i Kronoberg och Blekinge har gått ihop under…

Clostridium difficile rapport, vecka 2 (7/1- 13/1), 2013 Rapport om det aktuella bakterieläget Redaktionen Redaktör: Barbro Mäkitalo Innehåll Varje vecka sammanställs data från den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sedan oktober 2011 deltar samtliga 26 laboratorier i den frivilliga rapporteringen av C. difficile. De mikrobiologiska laboratorierna i Kronoberg och Blekinge har gått ihop under…

Clostridium difficile rapport, vecka 10 (4/3- 10/3), 2013 Rapport om det aktuella bakterieläget Redaktionen Redaktör: Barbro Mäkitalo Innehåll Varje vecka sammanställs data från den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sedan oktober 2011 deltar samtliga 26 laboratorier i den frivilliga rapporteringen av C. difficile. De mikrobiologiska laboratorierna i Kronoberg och Blekinge har gått ihop under…

Rapporten visar att cirka 98 procent av befolkningen i åtta regioner 24 mars–5 maj 2025 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

Det här är den tredje delen i rapportserien och täcker veckorna 24-44 2020. Rapporten innehåller en genomgång av läget globalt, i Europa och i Sverige avseende övervakningen av genetiska grupper. Rapporten visar fördelningen av genetiska grupper över tid samt analyserar förändringar av genetiska

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten lyfter fram ett tydligt utvecklingsbehov inom vården. En helhetssyn på sexuell hälsa, som inkluderar lust, njutning, relationer och individuella behov krävs för att bättre stödja kvinnor i förändringen som sker efter graviditet och förlossning.

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med

Denna veckorapport publicerades den 23 maj 2025 och redovisar läget för influensa vecka 20 (12–18 maj 2025). Specialavsnitt: Vaccinationstäckning mot influensa samt Sentinelövervakningen.

Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av

En litteraturöversikt från Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 8 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Since 1997, the Public Health Agency of Sweden has conducted an Enhanced pertussis surveillance (EPS) of children with pertussis in Sweden. Part of the surveillance includes clinical information and vaccination histories. The methods used in the article are described in more detail in this

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Den här rapporten är en kartläggande litteraturöversikt av forskning om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för personer som lever med hiv och är 60 år eller äldre.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Rapporten visar att cirka 97 procent av befolkningen i åtta regioner i september 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

Rapporten visar att cirka 97 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

I rapporten redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.