Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En ny kartläggning visar att landets familjecentraler som erbjuder stöd och samordnad kontakt med olika aktörer, i stor utsträckning fungerar väl. Samtidigt finns det ett behov av en mer enhetlig styrning och stöd till verksamheterna för att de ska kunna utvecklas långsiktigt.

Under hösten 2021 genomförde Folkhälsomyndigheten en enkätundersökning om spel om pengar som riktade sig till unga i åldern 16–19 år och till föräldrar med barn i den åldern. Resultatet är publicerade i en rapport och tabellsammanställning.

Den 25-26 oktober samlas över 500 deltagare på den nationella suicidpreventiva konferensen i Östersund. Folkhälsomyndigheten är en av arrangörerna, och i samband med konferensen publicerar vi en ny temarapport om suicidprevention för att belysa myndighetens arbete på området.

Arbetet med att minska stigmatisering inom psykisk ohälsa och suicid behöver ske på olika nivåer i samhället. Här kommer några tips om hur en region kan arbeta med att minska stigmatisering.

Barnhälsovårdsenhet Nord vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet.

Att kombinera bruk av ANTS är vanligare bland personer som uppger att de har ekonomiska problem, sämre allmän hälsa, psykiska besvär eller rapporterar olika former av sociala problem.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 8 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

I den här studien – Hälsan hos elever inom kommunal vuxenutbildning – redovisas hälsan och förutsättningar för hälsa bland elever på kommunal vuxenutbildning (komvux). Studien visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med befolkningen i stort…

Stigmatisering av personer med olika typer av psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för samhället i stort men också för den enskilda individen. Men det går att förändra. I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del.

Arbete för ett hälsosamt åldrande bedrivs även internationellt vilket stärker och ger legitimitet till det arbete som bedrivs på nationell, regional och lokal nivå i Sverige. Här ges exempel på pågående arbete.

Covid-19-pandemin visade att många aspekter inom folkhälsoområdet kan påverkas under en pandemi. Förutom direkta konsekvenser på sjuklighet och dödlighet kan en pandemi påverka hälsan indirekt.

Rapporten visat att individuella och strukturella faktorer spelar en betydande roll när det kommer till tillgång och användning av preventivmedel. Individuella faktorer kan vara språkkunskap, kunskap om preventivmedel, sociala faktorer och mäns inflytande.

Kunskapshöjande information och positiva berättelser i media om personer som har sökt hjälp kan ha en skyddande effekt på suicidtankar för personer med ökad risk för suicid. Det visar ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för god hälsa och livskvalitet. Aktivitetsnivån hos personer med intellektuell funktionsnedsättning är låg och endast en av tio når rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Rättsfall från Kammarrätten i Göteborg den 10 mars 2005 mål nr 5719-04. Lagrum: 7 kap. 9 § alkohollagen (1994:1738). [nu gällande bestämmelse motsvaras av 8 kap. 17 § alkohollagen (2010:1622)].

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de välfärdstjänster, till exempel förskola, skola, vård och omsorg, som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. I Skellefteå kommun har man nyligen antagit ett folkhälsopolitiskt program.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmanvändning på fritiden – vad de bygger på och hur de kan användas. Det finns också praktiska råd för att skapa hälsosamma skärmvanor.

År 2021/2022 presenteras för första gången resultat från Skolbarns hälsovanor för var och en av Sveriges 21 regioner. Det är möjligt tack vare det utökade urvalet i undersökningen, från cirka 10 000 elever till närmare 100 000 elever.

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen haft i uppdrag att kartlägga familjecentraler och andra liknande verksamhetsformer. Kartläggningens resultat visar att det finns behov av att stärka verksamhetsformerna.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två

Folkhälsomyndigheten har publicerat ett nytt faktablad om kvinnors upplevelse av klimakteriet och deras behov av stöd från hälso- och sjukvården. Faktabladet bygger på resultat från den nationella SRHR-undersökningen 2024–2025.

Affischen riktar sig till vårdnadshavare och presenterar tips och råd för barns och ungas skärmanvändning.

Forskning visar hur interaktion med hästar och andra djur är hälsofrämjande och stärkande för såväl psykiskt som fysiskt välmående, varför det är viktigt att tillgängliggöra hästverksamheter också för boende i tätorter.