Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Antibiotikaresistens är ett växande globalt hot mot den moderna sjukvården vilket kräver samarbete och åtgärder på internationell nivå. Här kan du läsa om några av våra internationella samarbeten inom antibiotikaresistens.

Här presenteras fördjupade analyser och rapporter för ett urval av smittämnen inom de mikrobiella övervakningsprogrammen. Det kan röra sig om rapporter med mer detaljer eller som uppdateras ofta, resultat från program som tidigare varit aktiva, eller analyser som görs tillsammans med andra

Salmonella spp. ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Avdelningen övervakar och analyserar det epidemiologiska läget för flertalet av de anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna, utreder utbrott och samordnar smittskyddet på nationell nivå för att tillsammans med regionala smittskyddsenheter och ansvariga myndigheter kunna vidta relevanta åtgärder.

Pålitlig statistik är nödvändig för att tidigt upptäcka förändringar i antibiotikaresistens och stoppa spridning. Genom att följa utvecklingen – lokalt och nationellt – kan vi vidta åtgärder i tid.

RS-virus ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att prematurfödda och barn som vårdas av andra orsaker på en neonatalavdelning vaccineras med dos 1 av vaccin mot rotavirusinfektion när de ligger inne på avdelningen.

Liksom andra virus förändras coronaviruset SARS-CoV-2 över tid och nya virusvarianter uppstår. Egenskaper hos en del varianter har visat sig påverka hur pandemin utvecklas.

Folkhälsomyndigheten har sammanställt kunskap om hälsoeffekter av höga temperaturer och tagit fram vägledning och informationsmaterial som stöd i samhällets hantering.

Här kan du läsa lägesrapporter om vinterkräksjuka (calicivirus) som sammanfattar den senaste utvecklingen i Sverige. Rapporterna publiceras varannan vecka från att epidemin startar.

Säsongen för RS-virus har startat och smittspridningen väntas öka under den kommande perioden. Det är viktigt att skydda de allra yngsta och äldsta i befolkningen mot smitta, eftersom de löper störst risk att bli allvarligt sjuka.

Therese Bergstrand är utredare på enheten för parasitologi, där många olika kompetenser samarbetar för att bistå sjukvården i att ställa rätt diagnos.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordningen av smittskyddsarbetet på nationell nivå. Myndigheten vidtar nu flera åtgärder för att stärka sin förmåga ytterligare, och för att ännu bättre kunna dra nytta av sin samlade medicinska kompetens.

Folkhälsomyndigheten erbjuder sidoutbildning i "Klinisk mikrobiologi" för ST-läkare. Utbildningen riktar sig framförallt till blivande specialistläkare i klinisk mikrobiologi men utbildningen kan även vara av intresse för blivande specialister i infektionssjukdomar.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om legionella i miljön. Den är inriktad på både förebyggande arbete och hur miljöutredningar görs för att identifiera och hantera smittrisker.

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

Säsongen för vinterkräksjuka har nu startat. Viruset som orsakar vinterkräksjuka är mycket smittsamt, och antalet fall väntas öka under den närmaste tiden.

Hälsorapport är Folkhälsomyndighetens webbpanel, som sedan 2015 ger aktuell kunskap om befolkningens hälsa och syn på hälsofrågor. Panelen består av inbjudna deltagare från hela Sverige, som tillsammans bidrar till att myndigheten kan följa och analysera hälsoläget i befolkningen.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Allmänna råd. Beslutade: 27 januari 2021. Gäller från och med: 27 januari 2021.

Antalet fall av antibiotikaresistenta bakterier ökade under förra året. Utbrott av VRE på sjukhus och tecken på samhällsspridning av ESBL-CARBA bidrog till ökningen, visar Folkhälsomyndighetens årssammanfattning för smittsamma sjukdomar.

Säsongen för RS-virus har nu startat och smittspridningen väntas öka under de kommande veckorna. Spädbarn och äldre personer löper störst risk för att bli allvarligt sjuka, därför är det viktigt att de skyddas mot smitta.

Folkhälsomyndigheten arbetar med att upptäcka, rapportera och hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa genom internationella åtaganden. Här hittar du information om Internationella Hälsohotsreglementet (IHR) och EU:s hälsohotsförordning.

Världshälsoorganisationen (WHO) har satt som mål en framtida poliofri värld. Som ett led i polioutrotningen behöver antalet laboratorier som hanterar provmaterial som kan innehålla poliovirus begränsas. Begreppet containment innebär inneslutning av poliovirus i särskilda laboratorier med högt