Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem i hela världen. När bakterier blir resistenta mot antibiotika får det stora konsekvenser. Det leder till mer lidande för de personer som drabbas och högre kostnader för sjukvården och samhället i övrigt.

Regeringens nya strategi mot antimikrobiell resistens har lanserats och fokuserar på tvärsektoriellt samarbete och tydliga mål för att möta nya utmaningar. Nu har Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att samordna insatser.

För att bromsa antibiotikaresistensen behövs bättre kunskap om hur vi använder befintliga antibiotika. Här beskriver vi två studier som Folkhälsomyndigheten har genomfört för att utvärdera hur vi kan använda befintliga antibiotika på bästa sätt inom sjukvården.

Var tionde patient på sjukhus i Sverige har en vårdrelaterad infektion, men många infektioner kan förhindras. Genom följsamhet till vårdhygieniska rutiner kan vi skydda patienter, omsorgstagare och personal. Då bidrar vi även till att begränsa antibiotikaresistens.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Faktabladet sammanfattar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen, ECDC PPM 2023.

Ökningen av antibiotikaresistensen i Sverige fortsätter, visar en ny årsrapport från Folkhälsomyndigheten och SVA. Ökningen av bakterier som producerar ESBL-CARBA är särskilt oroande eftersom de är resistenta mot de flesta antibiotika.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

För första gången har sjukhus diplomerats som antibiotikasmarta av Antibiotikasmart Sverige. De diplomerade är Länssjukhuset Ryhov, Höglandssjukhuset Eksjö och Värnamo sjukhus, alla i region Jönköping, samt Capio St Göran i Stockholm.

Här ger vi en genomgång av metod och inmatning av data inför HALT-mätningen av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende.

Folkhälsomyndigheten och Strama har tagit fram patientinformation om vanliga infektioner. Syftet med informationen är att vara ett stöd till patienten i samband med besök på vårdcentral.

Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet mot penicillin ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Samverkansgruppen arbetar mot antibiotikaresistens och för tillgång till effektiva antibiotika. Gruppen består av representanter från Strama och andra externa aktörer samt deltagare från Folkhälsomyndigheten.

Här finns interaktiva faktablad för vissa utvalda områden. Faktabladen visar färdiga diagram och kartor med rörlig grafik. Du kan själv göra jämförelser på till exempel läns- och kommunnivå och mellan kön.

Rapporen presenterar resultat från 2016-års HALT-mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Årets resultat visar på en sjunkande andel vårdrelaterade infektioner generellt, men att antibiotikaanvändningen är oförändrad.

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Mätningar av vårdrelaterade infektioner och riskfaktorer är en viktig del av arbetet med vårdhygien. De ger också stöd till beslutsfattare och sjukvården för utvecklings- och förbättringsarbeten. Det finns olika metoder och mätningar i Sverige.

Genom att övervaka, mäta och följa upp antibiotikaanvändning kan vi förbättra behandlingar och därmed minska risken för resistens. Här beskriver vi verktyg och metoder som används för effektiv och säker antibiotikabehandling.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan. Här får du som arbetar inom tandvården kunskap om skillnader i antibiotikaförskrivning och konkreta åtgärder för att stärka tandvårdens insatser.

Avdelningen övervakar och analyserar det epidemiologiska läget för flertalet av de anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna, utreder utbrott och samordnar smittskyddet på nationell nivå för att tillsammans med regionala smittskyddsenheter och ansvariga myndigheter kunna vidta relevanta åtgärder.