Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Vilka kunskapsluckor behöver fyllas för att antibiotika ska användas optimalt? Folkhälsomyndigheten har tillsammans med PLATINEA (Plattform för innovation av existerande antibiotika) inventerat kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning. Här presenteras de områden där ökad kunskap kan bidra till att befintliga antibiotika används så optimalt som möjligt.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem i hela världen. När bakterier blir resistenta mot antibiotika får det stora konsekvenser. Det leder till mer lidande för de personer som drabbas och högre kostnader för sjukvården och samhället i övrigt.

Regeringens nya strategi mot antimikrobiell resistens har lanserats och fokuserar på tvärsektoriellt samarbete och tydliga mål för att möta nya utmaningar. Nu har Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att samordna insatser.

För att bromsa antibiotikaresistensen behövs bättre kunskap om hur vi använder befintliga antibiotika. Här beskriver vi två studier som Folkhälsomyndigheten har genomfört för att utvärdera hur vi kan använda befintliga antibiotika på bästa sätt inom sjukvården.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Antibiotikaresistens berör många yrkesgrupper – exempelvis dig som arbetar inom vård och omsorg eller som hälsokommunikatör. Oavsett din roll hittar du här på sidan verktyg, kunskap och stöd som hjälper dig i ditt arbete.

Analyserad och kommenterad statistik om tandhälsa samt statistik i tabeller och diagram.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Denna publikation presenterar resultat från 2016-års HALT-mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Årets resultat visar på en sjunkande andel vårdrelaterade infektioner generellt, men att antibiotikaanvändningen är oförändrad. Sår och urinkateter är de

Analyserad och kommenterad statistik om antibiotikaförsäljning samt statistik i tabeller och diagram.

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Här kan du läsa om Folkhälsomyndighetens frivilliga laboratorierapportering av clostridioides difficile.

Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet mot penicillin ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Den 15 maj hölls den 25:e Stramadagen i Stockholm med Folkhälsomyndigheten och Strama. Detta för att uppmärksamma Stramas viktiga del i det svenska arbetet mot antibiotikaresistens. Med anledning av jubileet närvarade Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan och socialminister Jakob Forssmed.

Genom att övervaka, mäta och följa upp antibiotikaanvändning kan vi förbättra behandlingar och därmed minska risken för resistens. Här beskriver vi verktyg och metoder som används för effektiv och säker antibiotikabehandling.

Folkhälsomyndigheten och Strama har tagit fram patientinformation om vanliga infektioner. Syftet med informationen är att vara ett stöd till patienten i samband med besök på vårdcentral.

Samverkansgruppen arbetar mot antibiotikaresistens och för tillgång till effektiva antibiotika. Gruppen består av representanter från Strama och andra externa aktörer samt deltagare från Folkhälsomyndigheten.

Avdelningen övervakar och analyserar det epidemiologiska läget för flertalet av de anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna, utreder utbrott och samordnar smittskyddet på nationell nivå för att tillsammans med regionala smittskyddsenheter och ansvariga myndigheter kunna vidta relevanta åtgärder.

Sår och urinkateter är de vanligaste förekommande riskfaktorerna på särskilt boende och båda dessa innebär en ökad risk för VRI och antibiotikaanvändning hos vårdtagarna. Det visar årets HALT-mätning där 24 873 vårdtagare deltagit från 153 kommuner. Sammanställningen presenterar även tips, länkar

I faktabladet presenteras resultatet från en klinisk studie om antibiotikaval på sjukhus för att förebygga resistensutveckling i tarmens bakterieflora.

Rapporten beskriver myndighetens förslag på kriterier och riktlinjer för en ersättningsmodell för att stärka tillgängligheten till ett urval av äldre antibiotikaprodukter samt ett förslag på urvalsprocessen.