Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Var tionde patient på sjukhus har en vårdrelaterad infektion. Det gör att dessa infektioner är den vanligaste vårdskadan, men många av dem kan förhindras. Genom vårdhygieniska rutiner kan vi skydda patienter och personal, och bidra till att begränsa antibiotikaresistens.

Här ger vi en genomgång av metod och inmatning av data inför HALT-mätningen av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende.

Avdelningen övervakar och analyserar det epidemiologiska läget för flertalet av de anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna, utreder utbrott och samordnar smittskyddet på nationell nivå för att tillsammans med regionala smittskyddsenheter och ansvariga myndigheter kunna vidta relevanta åtgärder.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan. Här får du som arbetar inom tandvården kunskap om skillnader i antibiotikaförskrivning och konkreta åtgärder för att stärka tandvårdens insatser.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Här kan du läsa om Folkhälsomyndighetens frivilliga laboratorierapportering av clostridioides difficile.

Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet mot penicillin ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Folkhälsomyndigheten och Strama har tagit fram patientinformation om vanliga infektioner. Syftet med informationen är att vara ett stöd till patienten i samband med besök på vårdcentral.

Mätningar av vårdrelaterade infektioner och riskfaktorer är en viktig del av arbetet med vårdhygien. De ger också stöd till beslutsfattare och sjukvården för utvecklings- och förbättringsarbeten. Det finns olika metoder och mätningar i Sverige.

Samverkansgruppen arbetar mot antibiotikaresistens och för tillgång till effektiva antibiotika. Gruppen består av representanter från Strama och andra externa aktörer samt deltagare från Folkhälsomyndigheten.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Faktabladet sammanfattar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen, ECDC PPM 2023.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Genom att övervaka, mäta och följa upp antibiotikaanvändning kan vi förbättra behandlingar och därmed minska risken för resistens. Här beskriver vi verktyg och metoder som används för effektiv och säker antibiotikabehandling.

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Antibiotikaresistens är ett stort problem i hela världen. I Sverige är situationen bättre än i många andra länder – tack vare att vi samarbetar, följer upp läget och arbetar långsiktigt för att förebygga resistens.

Nu avslutas projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans med Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge. Syftet med projektet har varit att stärka insatserna mot antibiotikaresistens.

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Rapporen presenterar resultat från 2016-års HALT-mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Årets resultat visar på en sjunkande andel vårdrelaterade infektioner generellt, men att antibiotikaanvändningen är oförändrad.

Vid en influensapandemi kan vaccination minska smittspridning och förebygga svår sjukdom. Det är en av flera tänkbara åtgärder för att lindra negativa konsekvenser av en pandemi.

Sexuellt överförbara infektioner (STI), ibland kallade könssjukdomar, är infektioner som främst sprids genom sexuell kontakt – vaginalt, analt eller oralt sex. Vissa kan även överföras via blod eller från mor till barn under graviditet eller förlossning.

Här finns interaktiva faktablad för vissa utvalda områden. Faktabladen visar färdiga diagram och kartor med rörlig grafik. Du kan själv göra jämförelser på till exempel läns- och kommunnivå och mellan kön.