Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 6 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 2 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 8 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Rapporten syftar till att besvara frågan om vi närmar oss det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat för kärnindikatorerna inom målområde 1 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 5 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Här visas resultat från en kartläggning av folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå som genomfördes under 2022. Resultaten visar en nulägesbild och kan användas som ett diskussionsunderlag för att stärka och utveckla det fortsatta folkhälsoarbetet, inom din organisation eller tillsammans med

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. Vår uppgift är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika former av hälsohot. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Trots detta sitter vi stilla en allt större del av dagen. Här hittar du information om arbetet med fysisk aktivitet och stillasittande.

Vi har intervjuat Matti Leijon och Carolina Klüft, Generation Pep, Johan Börjesson, Region Jämtland Härjedalen, och Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, om deras upplevelse av Dialogforum hösten 2024. Där träffades chefer och strateger inom regioner, kommuner, länsstyrelser, SKR och

Rapporten sammanfattar de kärnindikatorer som Folkhälsomyndighetens har tagit fram för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

I Tranås kommun har man antagit en strategi som sträcker sig från 2022 till 2035 och pekar ut riktningen för kommunens arbete för ett socialt hållbart samhälle där alla människor har tillgång till en god och jämlik hälsa, känner delaktighet och tillit och kan leva ett gott liv med samma rättigheter

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

I faktabladet presenteras hur folkhälsoperspektivet kan stärkas för att skapa synergier mellan det regionala utvecklingsarbetet och folkhälsoområdet.

I den här studien – Hälsan hos elever inom kommunal vuxenutbildning – redovisas hälsan och förutsättningar för hälsa bland elever på kommunal vuxenutbildning (komvux). Studien visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med

Presentationsmaterial från Folkhälsomyndigheten

Sverige har ett folkhälsopolitiskt ramverk med ett övergripande mål och åtta målområden. Tillsammans bidrar statliga myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer till målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Vi på Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna och följa upp

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör tidiga barndomen och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.