Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Användning av narkotika kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda personen, dennes närstående och för samhället. Enligt en uppdaterad beräkning kostade narkotikabruket samhället minst 44 miljarder kronor år 2020. Genom att förebygga bruk av narkotika kan samhället minska både skador och kostnader till följd av narkotika.

Här hittar du information och statistik om hur konsumtionen av alkohol, användningen av tobaks- och nikotinprodukter, användningen av narkotika och dopningsmedel och omfattningen av spel om pengar ser ut och förändras.

Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är viktigt för att veta vad som utgör en risk för, eller skyddar människor från, att börja använda tobak.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att reglera 17 olika substanser som narkotika och tre som hälsofarlig vara. Flera cannabisliknande substanser omfattas av förslaget, liksom en rad nitazener.

Användningen av narkotika i Sverige ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Samtidigt fortsätter de narkotikarelaterade dödsfallen att minska. Sedan år 2015 är den totala minskningen 30 procent.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) är substanser som kan innebära hälsomässiga eller sociala risker. Folkhälsomyndigheten utreder behovet av klassificering av sådana substanser som inte är läkemedel. Substanserna kan sedan regleras som narkotika eller hälsofarliga varor efter beslut av regeringen.

Under maj till juli 2024 genomförde vi för andra gången i Sverige den europeiska webbundersökningen om narkotika (European Web Survey on Drugs) för att få en bild av hur narkotika används i Sverige och Europa. I Sverige ställdes även frågor om dopningsmedel.

Vi samordnar Sveriges internationella ANDTS-samverkan med EU, FN, WHO och nordiska nätverk för att bidra med data och erfarenheter om narkotika och andra beroendeframkallande ämnen.

I Indikatorlabbet kan du själv ta fram data och följa utvecklingen över tid inom ANDTS-området. Statistikverktyget innehåller cirka 200 indikatorer, med teman såsom tillgänglighet, konsumtion och användning, sjuklighet och förebyggande arbete.

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Personer med skadligt bruk av alkohol eller narkotika löper flera gånger högre risk att dö i suicid än andra. Det visar aktuell kunskap som sammanställts i ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

Utgångspunkten för narkotikaförebyggande arbete är att förbättra människors livsvillkor och levnadsvanor. Arbetet ska sträva mot att så få som möjligt ska börja använda narkotika, och de som gjort det ska förmås sluta innan ett beroende har utvecklats.

Narkotikaanvändning varierar – från tillfällig användning till mer omfattande bruk som skapar problem och beroende. Den kan också ingå i läkemedelsbehandling.

Bilaga från Folkhälsomyndigheten

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av levnadsvanor, livsmiljöer och livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar, utfärdar tillstånd för vissa bekämpningsmedel och utreder klassificering av narkotika och hälsofarliga varor.

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.

Utvecklingen av det lokala spelförebyggande arbetet behöver stärkas, inte minst när det gäller unga personer. Fortfarande ligger spelområdet efter övrigt ANDTS-förebyggande arbetet. Det visar resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Länsrapporten, där spel om pengar ingår sedan 2021.

Undersökningen genomförs i samarbete med EU:s narkotikamyndighet (EUDA) för att förstå hur användningen av narkotika ser ut i olika länder i Europa och på vilket sätt, hur ofta och hur mycket olika typer av narkotika används. I Sverige ingick 2024 även frågor om dopningsmedel. Undersökningen genomförs på webben för…

Med användning av narkotika och dopningsmedel menar vi till exempel på vilket sätt, hur mycket och hur ofta en använder: cannabis (marijuana, hasch) kokain amfetamin metamfetamin heroin ecstasy/MDMA ketamin nya substanser som ger liknande effekter som narkotika (nya psykoaktiva substanser, NPS, även kallade designer-/nätdroger) dopningsmedel (som anabola steroider…

Folkhälsomyndigheten ansvarar för en samordnad uppföljning inom alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelområdet. Detta inkluderar ett uppföljningssystem, Indikatorlabbet, med indikatorer på nationell, regional och lokal nivå. I Indikatorlabbet tillgängliggörs data för att stödja arbetet med uppföljning och analys av utvecklingen inom ANDTS.

Här har vi samlat ett urval av material om ANDTS, fysisk aktivitet och matvanor.

Förebyggande arbete på gym, tillgänglighetsbegränsande insatser och ett generellt folkhälsoarbete är viktigt för att förebygga och minska användningen av dopningsmedel. Samverkan mellan olika aktörer är centralt. Målet är ett samhälle fritt från dopning.

Detta faktablad innehåller scenarioanalyser för hur samhällskostnaderna skulle kunna påverkas av ett förändrat narkotikabruk. Resultaten diskuteras även utifrån begränsningar i metoden.

Med arbetssättet SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, erbjuds personer som ertappats för ratt-, drogratt- eller sjöfylleri vårdkontakt och stöd efter händelsen. Med SMADIT vill man även minska återfall i denna typ av brott. SMADIT bygger på nära och långsiktigt samarbete mellan

ANDTS står för alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar. Här kan du läsa om hur ANDTS påverkar hälsan och samhället, hitta grundläggande fakta om ANDTS och se var den som behöver kan få hjälp.