Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här listas publikationerna inom området psykisk hälsa och suicidprevention som har publicerats av Folkhälsomyndigheten de senaste åren.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med frågor om psykisk hälsa i kommuner, regioner och organisationer.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Faktabladet bygger på resultatet från en intervjustudie om psykisk ohälsa bland unga transpersoner i åldern 16–26 år.

I september 2019 genomförde Folkhälsomyndigheten en nationell konferens i syfte att bidra till mer kunskap, möjlighet till erfarenhetsutbyte och visa på goda exempel i det förebyggande arbetet.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka symtom.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

I rapporten presenteras resultat från en studie om skillnader i positiv psykisk hälsa bland barn och unga i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk hälsa och dess fördelning bland barn och unga.

Rapporten är tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan resultatet vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, eller jämlikhets- och rättighetsfrågor.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Metodbilagan är ett komplement till broschyren "Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa”. Här presenteras metodologiska aspekter från undersökningen vilket inkluderar urvalskriterier, antal personer som svarat på undersökning, mätinstrument, etik och hur den statistiska analysen genomförts.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Kunskapsstöd om förekomst av olika aspekter av psykisk hälsa och hur man kan bedriva folkhälsoarbete inom psykisk hälsa.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2024. I denna rapport redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning…

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa, utvärdera och stödja de insatser som kommuner och regioner genomför inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Folkhälsomyndigheten har beslutat hur 52 ideella organisationer ska dela på 150 miljoner kronor i statsbidrag. Pengarna ska användas till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Den 30 september startar Folkhälsomyndigheten den rikstäckande kampanjen ”Tanke”, med syfte att främja psykisk hälsa bland studenter på högskolor och universitet. Kampanjen genomförs i samarbete med landets studenthälsor.

Följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2023. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten sina slutsatser 2023.

Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete. I den här kortversionen presenteras vision, övergripande mål, delmål och prioriterade områden.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning av insatser som har genomförts med hjälp av statliga stimulansmedel i kommuner och regioner under 2022, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler

Kunskapsstöd om hur olika aspekter av psykisk hälsa och risk- och skyddsfaktorer fördelar sig i olika grupper.

Rapporten presenterar statistiska resultat i form av tabeller från undersökningen, utifrån procentandelar och oddskvoter, för hur unga och föräldrar har svarat på våra frågor.

Följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2025. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten slutsatser.