Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa. På den här sidan visar vi ett flertal datakällor och hur du använder dem.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

I Sverige har befolkningen generellt en god sexuell och reproduktiv hälsa, men det finns skillnader mellan olika samhällsgrupper. En viktig orsak till dessa hälsoskillnader är att människor har ojämlika livsvillkor.

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi samordnar det nationella arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och arbetet mot hiv, aids och sexuellt överförda infektioner (STI).

SRHR2024 är en nationell enkätundersökning om hälsa, relationer och sex som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 60 000 personer i åldrarna 16–84 år under hösten 2024. Det är andra gången enkätundersökningen genomförs. Statistiska centralbyrån (SCB) utför datainsamlingen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Utifrån resultat i undersökningen Skolbarns hälsovanor har vi tagit fram några faktablad som presenterar utvecklingen utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa över tid, och några tänkbara orsaker.

I dagarna skickar Folkhälsomyndigheten ut enkätundersökningarna SRHR2024 och Menstruell hälsa 2024 till 60 000 respektive 20 000 personer i Sverige. Syftet är att få kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och om menstruell hälsa.

Miljöhälsoenkäten följer upp hur boende och närmiljö påverkar hälsan. Resultaten sammanställs i Miljöhälsorapporter som ger underlag för beslut som främjar en hälsosam miljö för alla. Här hittar du aktuella trender och förändringar över tid.

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i

Rapporten ger en samlad bild av begrepp, konsekvenser och arbete mot stigmatisering av psykisk ohälsa och suicid.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa.

Vårdnadshavare ser familjecentralen som en tillgänglig, trygg och välkomnande arena där de kan dela erfarenheter och få stöd och barnen ges möjlighet att leka. Den övergripande slutsatsen i en rapport om familjecentralers betydelse för familjers hälsa är dock att det behövs mer forskning, inte minst fler studier om familjecentraler av nordisk modell.

I Sverige har vi valt att kräva hälsodeklaration under vissa omständigheter. Hälsodeklarationen syftar till att tidigt upptäcka och hantera hot mot människors hälsa.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har lett till stora förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Vi har tagit fram en rapport om hur pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat ungas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021.

Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur- och kulturmiljö. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och att utöva friluftsliv där allemansrätten är grunden.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar medel i enlighet med förordning (2020:429) om statsbidrag till ideella organisationer inom området för psykisk hälsa och suicidprevention.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

Faktabladet beskriver vad som är viktigt att tänka på i arbetet med att genomföra insatser för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

Faktabladet bygger på resultatet från en intervjustudie om psykisk ohälsa bland unga transpersoner i åldern 16–26 år.

Att förändra de förutsättningar som påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan är en viktig del i folkhälsoarbetet. Genom ett brett hälsofrämjande och förebyggande SRHR-arbete ökar människors möjligheter att tillgodogöra sig sina sexuella och reproduktiva rättigheter.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas på olika nivåer och arenor. Här hittar du information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till ideella organisationer inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, branschorganisationer och partssammansatta organ på arbetsmarknaden inom området psykisk hälsa och suicidprevention i arbetslivet.