Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Utvärderingen består av en effektstudie, som har mätt andelen som använt dopning bland styrketränande på gym, och en kvalitativ studie där personal som arbetar med metoden och tränande har intervjuats för att undersöka hur metoden fungerar i vardagspraktiken.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten.

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Apkoppor är en sällsynt, sporadisk zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Monkeypox.

Rapporten redovisar resultaten från en kvalitativ utvärdering av en länsgemensam rutin för ett proaktivt efterlevandestöd vid suicid. Rutinen har funnits i Region Kalmar län sedan juli 2022, och den omfattar samverkan mellan polis, efterlevandelotsar på hälsocentraler samt kompletterande

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Beskrivning och kvalitetsgradering samt olika interventioner.

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Definitionen på ett livsmedelsburet utbrott enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är minst två sjukdomsfall efter intag av samma livsmedel.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

West nile-virus sprids framför allt mellan fåglar via myggor, men människor kan också smittas av myggor som bär på viruset. Sjukdomsfall förekommer i stora delar världen. I Europa sprids viruset framför allt i de södra och östra delarna. En annan benämning på sjukdomen är nilfeber.

Bakgrund Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i

Sammanfattning och bedömning Under övervakningsperioden från vecka 40 2023 till och med vecka 20 2024 rapporterades 16 460 laboratoriebekräftade fall av influensa, vilket motsvarar en incidens av 156 fall per 100 000 invånare. Säsongens epidemi startade vecka 47 2023 med en topp av influensa A

Under 2015 rapporterades 22 fall av mässling. Alla utom ett var laboratoriebekräftade; det sistnämnda hade en epidemiologisk koppling till två laboratoriebekräftade fall. Ålder och vaccinationsstatus Mässlingsfallen innefattade 11 barn (2 månader till 12 år) och 11 vuxna i åldrarna 20–35 år (figur

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Tuberkulos är en luftburen smitta och sprids när någon som insjuknat får hosta på grund av att infektionen satt sig i luftvägarna. Dock krävs det i regel långvarig och nära kontakt varför risken att smittas är störst för någon som delat bostad med en sjuk person. Den största riskgruppen i Sverige

Paratyfoidfeber förekommer globalt men främst i låginkomstländer. Sjukdomen sprids via förorenat vatten och livsmedel. Runt tio fall rapporteras årligen i Sverige, varav de flesta personer smittats utomlands. Sjukdomen ger hög feber och diarré, kan leda till allvarliga komplikationer och kräva

Pesten har genom historien varit en av våra mest fruktade infektionssjukdomar och har bland annat kallats för digerdöden. Pest sprids fortfarande i flera delar av världen, men finns inte i Sverige. Sjukdomen överförs till människor från gnagare via infekterade loppor, men kan också smitta mellan

Malaria orsakas av encelliga parasiter som sprids till människan via myggor. De vanligaste symtomen är svår frossa och plötslig feber, men även illamående, kräkningar, diarréer, huvud- och muskelvärk. Sjukdomen är utbredd i tropiska och subtropiska områden i världen, framför allt i Afrika söder om

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada många av människans organsystem. Annan benämning: Äkta krupp.

Meningokockinfektion finns i hela världen. Sjukdomen och orsakas av en bakterie som man också kan bära utan att vara sjuk. I undantagsfall orsakar den allvarlig sjukdom som hjärninflammation och blodförgiftning. Annan benämning: Epidemisk hjärnhinneinflammation.