Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det är av vikt att identifiera grupper i befolkningen som har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjuklighet i covid-19 i syfte att bedriva riktade insatser och förebygga fortsatt smittspridning. För att få kunskap om insjuknande i covid-19 skiljer sig mellan olika yrkesgrupper har persondata från…

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd…

I det här faktabladet redovisar vi resultat från analyser om sysselsättning, inkomst och suicid. Resultatet visar genomgående att skiften från förvärvsarbete till andra former av sysselsättningar eller inkomstkällor innebar en ökad risk för suicid jämfört med att stanna kvar i förvärvsarbete. Faktabladet riktar sig till aktörer som arbetar med suicidprevention, exempelvis i kommuner, regioner och ideella organisationer.

Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer långsiktiga…

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid minst två tillfällen för att studera förändringar i hälsa och levnadsvanor. Ingen av de inkluderade studierna hade genomförts i Sverige.

Marro uppdrag aschar forr te utveckla ta stödja marro temmeskro buttepa forr fedder sasstepa, mot såväl truppeskro kai goddjakro nassvalopa ta rakkepa mot vavera typer fonn sasstepangre mijakkepan.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Under 2023 återgick antalet fall av många smittsamma sjukdomar till liknande nivåer som före pandemin. En ökning sågs dock för fall av invasiv sjukdom med grupp A-streptokocker, gonorré och TBE.

Ändringsförfattning. Beslutade: 8 maj 2026 . Gäller från och med: 1 juni 2026 .

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

För att främja rörelse och minska stillasittandet behöver vi öka kunskap, sänka trösklar och stärka motivationen att röra oss lite mer i vardagen. Här hittar du som arbetar rörelsefrämjande olika material som kan underlätta kommunikationsarbete riktat till allmänheten.

Varmt välkommen till ett digitalt lunchwebbinarium där vi presenterar ny kunskap om hivrelaterat stigma i Sverige och dess konsekvenser för hälsa, livskvalitet och hivprevention.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Rapporten är baserad på en självselekterad, webbaserad enkätstudie som utfördes hösten 2014. Utgångspunkten är Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Mijjen stilleme lea siebriedahken barkoem evtiedidh jïh dåarjodh mij healsoem freemmedh, ovhealsoem heerredidh jïh ovmessie hammoeh healsoeaajhtemistie vaarjelidh.

Tehtävänämme on tukea ja kehittää kansallisia tavoitteita, joilla pyritään edistämään terveyttä, ennaltaehkäisemään sairauksia ja suojelemaan väestöä erilaisilta terveysuhkilta.

Meän tehtävä on ette kehittää ja tueta yhteiskunnan työtä eistää terhveyttä, ehkäistä epäterhveyttä ja suojata erinlaisista terhveysuhista.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2022. Detaljerade årsrapporter om varje sjukdom kommer att publiceras löpande på Folkhälsomyndighetens webbplats under våren 2023.

Grundförfattning. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 3 januari 2014.