Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

Världshälsoorganisationen, WHO, har gett förnyat uppdrag till det samarbetscenter för antibiotikafrågan som finns på Folkhälsomyndigheten. Sedan 2016 har centret tillhandahållit stöd till WHO i att stärka det globala arbetet mot antibiotikaresistens och att placera frågan högt upp på agendan.

De senaste årens nedåtgående trend för vårdrelaterade infektioner på särskilda boenden, SÄBO, är bruten. För riskfaktorer som trycksår, andra sår och urinkateter syns en signifikant ökning jämfört med åren 2015-2023, visar den senaste HALT-mätningen.

Under 2023 fortsatte antibiotikaförsäljningen att öka i Sverige. Samtidigt fortsatte antibiotikaresisten att öka, och antalet fall med bakterier med ESBL-CARBA var det högsta någonsin. Det visar rapporten Swedres-Svarm 2023 från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

En av tio patienter på svenska sjukhus har minst en vårdrelaterad infektion och mer än var tredje patient har en pågående antibiotikabehandling. Arbetet med att förebygga infektionerna behöver intensifieras och följsamheten till rekommendationer för antibiotikabehandling behöver öka ytterligare.

Nu avslutas projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans med Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge. Syftet med projektet har varit att stärka insatserna mot antibiotikaresistens.

Vid en influensapandemi kan vaccination minska smittspridning och förebygga svår sjukdom. Det är en av flera tänkbara åtgärder för att lindra negativa konsekvenser av en pandemi.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Syftet med Svenska HALT-mätningen och denna rapport är att ge en bild av hur det ser ut inom särskilt boende (SÄBO) avseende vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Informationen ger ett underlag för en fortsatt lokal analys och lokalt förbättringsarbete.

Den totala antibiotikaanvändningen hos människor i EU ska minska med totalt 20 procent fram till 2030. Det är ett av målen som EU:s medlemsstater gemensamt tagit fram för att minska antibiotikaresistensen – ett mål som också är fokus vid den årliga Europeiska antibiotikadagen.

Sverige har den fjärde högsta förekomsten av vårdrelaterade infektioner i Europa, enligt en ny rapport från ECDC. Förekomsten av antibiotikaresistens i de vårdrelaterade infektionerna är låg jämfört med övriga länder, men arbetet med att förebygga infektionerna behöver intensifieras.

Antibiotikaresistens är ett stort problem i hela världen. I Sverige är situationen bättre än i många andra länder – tack vare att vi samarbetar, följer upp läget och arbetar långsiktigt för att förebygga resistens.

En multiresistent stam av E. coli-bakterien har fått fäste i Europa. Enligt en ny studie har förekomsten av nya mer resistenta former av en högrisk-klon ökat kraftigt de senaste åren, inklusive i Sverige.

I faktabladet presenteras resultatet från en klinisk studie om behandlingstidens längd vid halsfluss.

Sverige har en ny nationell strategi mot antimikrobiell resistens som gäller fram till år 2035. Strategin syftar till att skydda tillgången till antibiotika och annan antimikrobiell behandling. Det uppnår vi genom både sektorsövergripande och sektorsspecifika insatser inom sjukvård, djurhållning och samhället i stort.

Gruppen består av representanter från externa aktörer som tillsammans med Folkhälsomyndigheten verkar för att förebygga vårdrelaterade infektioner.

ESBL-CARBA Acinetobacter ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Genom systematisk övervakning och analys kan vi stoppa antibiotikaresistens innan den sprids. Här kan du läsa om hur Folkhälsomyndigheten arbetar för att säkra effektiva behandlingar och förebygga spridning av resistens – nu och i framtiden.

ESBL-CARBA Enterobacterales ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Mötesanteckningar från samverkansmöte för Strama och Vårdhygien, 2023-05-03.

Utbrottet av salmonella Kentucky är över men smittkällan kunde inte identifieras.

Förekomsten av resistenta bakterier ökar både nationellt och internationellt. Sverige har fortfarande en god situation när det gäller antibiotikaresistens. Men arbetet behöver utvecklas enligt en ny rapport från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC och EU-kommissionen.

ESBL-CARBA Pseudomonas ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Broschyren innehåller rekommendationer om hur sjukvården kan minimera spridningen av VRE. I broschyren finner du ett uppslag i form av en checklista att sätta upp på lämpligt ställe.

Folkhälsodata och Folkhälsostudio är två webbaserade verktyg för att presentera statistik från en gemensam databas över hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfall. Databasen uppdateras löpande under året, se publiceringsplan.