Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus som båda kan orsaka vinterkräksjuka. Viruset utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och smittar lätt via direkt eller indirekt kontakt mellan personer. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan man drabbas flera gånger under en och samma säsong. För att skydda sig från vinterkräksjuka…

Definitionen på ett livsmedelsburet utbrott enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är minst två sjukdomsfall efter intag av samma livsmedel.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Sammanfattning och bedömning Under calicivirussäsongen 2018–2019 (vecka 40, 2018 – vecka 20 2019) analyserades 24 042 prover och av dessa var 3 377 prover positiva för calicivirus. Liksom tidigare säsonger var majoriteten av de positiva proven norovirus och en mindre del sapovirus (tabell 1). Andelen sökningar på ordet "vinterkräksjuka" på 1177…

Sammanfattning Säsongen startade i början av november och sträckte sig in i mitten av maj. Toppen med flest rapporterade fall inföll vecka 9 (20-26 februari). Totalt rapporterades 4 801 fall av calicivirus vilket är en ökning med ungefär 600 fall jämfört med förra säsongen. Högst incidens per 100 000 invånare rapporterades från Västerbottens län, tätt följt av Jönköping och Östergötland. Vinterkräksjukesäsongen…

Information från Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning Denna vinter har antalet fall av vinterkräksjuka återigen ökat i jämförelse med förra säsongen som var ovanligt mild. Totalt rapporterades 7000 fall av norovirus under säsongen 2012/2013. Säsongen utvecklades till en början på liknande sätt som under flera tidigare år med ett tydligt

Sammanfattning Gastroenteritutbrott orsakade av norovirus innebär stora problem inom hälso- och sjukvården och på äldreboenden. Utbrotten genererar stora kostnader och organisatoriska problem på grund av förlängda vårdtider, intagningsstopp med tillhörande platsbrist, utlokalisering av patienter

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Calicivirussäsongen 2015-2016 Slutrapport Att döma av antalet

Sammanfattning Under 2010 rapporterades 17 livsmedelsburna calicivirusutbrott till Folkhälsomyndigheten med sammanlagt omkring 500 sjuka personer. Misstänkta smittkällor angavs vara till exempel importerade frusna hallon, ostron och pizza. Det blev en sen säsongsstart för de vårdrelaterade

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Slutrapport - Calicivirussäsongen 2014/2015 Redaktionen Elsie Castro och Lena Sundqvist Rapporten publicerades 2015-06-18 Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland…

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning Vid Folkhälsomyndigheten kartläggs norovirusinfektionerna i samhället med tre metoder: Alla laboratorier som bedriver diagnostik av norovirus deltar i en frivillig rapportering på veckobasis, vilken publiceras varje vecka på Folkhälsomyndighetens webbplats. Misstänkta utbrott av

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.