Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En ny studie visar att hälsan bland grupper av elever på kommunal vuxenutbildning, komvux, skiljer sig åt. Hälsan kan påverka om man klarar av sin utbildning, och därför kan stöd och insatser behövas.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande…

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

Ansökan öppen: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag för verksamhet till ideella organisationer enligt förordningen (2024:941) som främjar organiserad samverkan inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Ansökan öppen: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av projektbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Ansökan öppen: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag för verksamhet till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, branschorganisationer och partssammansatta organ inom området psykisk hälsa och suicidprevention i arbetslivet.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar verksamhetsbidrag enligt förordning (2024:941) om statsbidrag till ideella organisationer som främjar organiserad samverkan inom området psykisk hälsa och suicidprevention (förordning).

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer för hälsa samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

I rapporten redovisas vilken betydelse de statliga stimulansmedlen har haft för ungdomsmottagningarnas arbete med att främja ungas psykiska hälsa, förebygga psykisk ohälsa samt erbjuda behandling.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Unga bi-, pan-, och homosexuella uppger generellt en sämre sexuell hälsa än heterosexuella jämnåriga. Det visar en fördjupad analys av resultaten från UngKAB23 – en nationell enkät om ungas hälsa, relationer och sexliv.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en kvalitativ studie med kvinnor som har fött barn. Resultaten visar att den sexuella hälsan förändras efter graviditet och förlossning.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

Dokumentet kan användas som mall för presentationer av den nationella strategin för SRHR.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.