Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Rekommendationerna kan utgöra ett underlag för regionala beslut och ge enskilda läkare stöd i bedömningen av vilka personer som bör erbjudas postexpositionsprofylax och vilka riskgrupper som bör erbjudas vaccination.

Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Rapporten visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med befolkningen i stort.

Den här rapporten redovisar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem. Översikten visar att många olika faktorer kan påverka att människor…

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Rapporten ger stöd till regionerna i upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa inför säsongen 2021/2022. Ytterligare studier pågår och kunskapsläget kan komma att förändras framöver.

Psykisk ohälsa, t.ex. besvär av ångest, depression och stress, är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studentmottagning. Högskolor och universitet är därmed en viktig arena för att nå unga vuxna med insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa.

Rekommendationerna om vaccination vänder sig till beslutsfattare i regionernas organisationer, och kan vara ett stöd för hälso- och sjukvårdspersonal vid vägledning om vaccination.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid

Rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017.

Results are based on seven literature reviews where the effects are explored narratively. The report is aimed at officials and stakeholders at regional and local level who are involved in the planning of public health interventions to promote mental health and to prevent mental illness and suicide.

Rapporten beskriver en metod för kartläggning av bebyggelse som riskerar att utveckla höga temperaturer. Metoden utgår ifrån de geografiska data om marktäckning som finns lätt tillgängliga för kommuner och länsstyrelser.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket för att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som kommer att vägleda arbetet mot en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Handlingsplanen är ett stöd till Stramagrupperna genom samarbete mellan Strama, SKR och Folkhälsomyndigheten. Den kan även användas som ett konkret verktyg för Stramagrupper och vårdenheter i sitt arbete för en optimerad antibiotikaanvändning.

Rapporten är tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan resultatet vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, eller jämlikhets- och rättighetsfrågor.

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Kunskapsunderlaget sammanställer befintlig kunskap om Doxy-PEP i en svensk kontext och riktar sig till kliniskt verksamma, verksamhetsansvariga inom sjukvård och relevanta delar av civilsamhället i Sverige.

Det här kunskapsstödet kartlägger och analyserar en typisk patientresa för personer med riskfaktorer för svåra infektionsförlopp, med fokus på antibiotikans roll.

Rapporten redovisar resultatet av en undersökning om hur svenska dagstidningar har rapporterat om självmord under 2000 och 2020. Rapporten riktar sig till yrkesverksamma inom media och andra som kommunicerar offentligt om självmord och suicidprevention.