Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion. Den här publikationen är den första delredovisningen och innehåller en

Läs om vad som händer i kroppen efter ett par veckor, efter några månader och på längre sikt med regelbunden rörelse som både ger dig puls och starkare kropp.

Utformningen av våra vardagsmiljöer spelar en viktig roll för folkhälsan. Den vardagsnära naturen är en viktig resurs som ger möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation, vila och återhämtning samt ökad naturförståelse.

Hälsorapport är Folkhälsomyndighetens webbpanel, som sedan 2015 ger aktuell kunskap om befolkningens hälsa och syn på hälsofrågor. Panelen består av inbjudna deltagare från hela Sverige, som tillsammans bidrar till att myndigheten kan följa och analysera hälsoläget i befolkningen.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 6 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) är en växande och komplex folkhälsoutmaning. Här kan du läsa om orsaker och konsekvenser av övervikt och obesitas, och hur de påverkar folkhälsan.

Alla människor ska få möjlighet att uppleva naturen. Det övergripande målet med friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och att utöva friluftsliv, där allemansrätten är en grund för friluftslivet (prop. 2009/10:238). Folkhälsomyndigheten ansvarar för en

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Den 4 mars uppmärksammar Folkhälsomyndigheten Världsobesitasdagen, som i år har fokus på samhällets ansvar och förutsättningar. I Sverige fortsätter andelen unga vuxna med övervikt eller obesitas att öka, visar undersökningen Hälsa på lika villkor.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Seminariet inspelat 5 maj 2021. Konsekvenserna av pandemin för folkhälsan och på jämlikheten i hälsa kan kvarstå i många år efter att smittspridningen har kommit under kontroll. Folkhälsomyndigheten har följt utvecklingen och analyserat konsekvenserna av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

Faktabladet beskriver hur placering och utformning av förskole- och skolgårdar kan skydda barn från luftföroreningar både inomhus och utomhus.

Regelbunden fysisk aktivitet Alla vuxna 65 år och äldre bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger. Balansträning tre dagar i veckan För att bevara fysisk funktion och förebygga fall bör äldre vuxna komplettera vardagliga rörelser med fysisk aktivitet som kombinerar balans, styrka och rörlighet tre eller flera dagar i veckan. Minska…

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Regelbunden fysisk aktivitet Alla vuxna bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger. Minska stillasittande Vuxna bör begränsa den tid som de tillbringar med att sitta stilla. Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet. Pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150–300 minuter per…

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

På Regionalt cancercentrum väst i Göteborg sammanställer mastersstudenten Ellen Brynskog och utvecklingsledaren Shirin Bartholdsson en rapport om cancerprevention bland regioner och kommuner i Västra sjukvårdsregionen. Här berättar Ellen mer om hur de använder Indikatorlabbet i framtagandet av

Folkhälsomyndigheten, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden har skapat ett verktyg som visar hur stor inverkan levnadsvanor har för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och cancer. Med simuleringar går det att visa effekten av insatser som kan minska antal sjukdomsfall, vårdkostnader och dödlighet.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Vår psykiska hälsa påverkas på flera sätt av hur samhället är utformat och hur det i sin tur påverkar oss som individer. Det handlar om under vilka förhållanden som vi föds, lever och växer, arbetar och åldras.

De flesta unga är nöjda med sitt sexliv, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Resultaten visar samtidigt att kondomanvändningen är fortsatt låg, och att många uppger att mensbesvär begränsar vardagen. Alarmerande många unga uppger också att de har varit utsatta för våld, i synnerhet

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.