Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de utvecklingsområden…

Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två delar. Den riktar sig främst till kommunala beslutsfattare med ansvar för barn- och förskolefrågor.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Rapporten tar upp några av nyckelfaktorerna när det gäller ett ändamålsenligt stöd till barn som växer upp med allvarliga svårigheter hemma. Till exempel tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både den enskilda och hela familjens behov.

Rapporten lyfter fram ett tydligt utvecklingsbehov inom vården. En helhetssyn på sexuell hälsa, som inkluderar lust, njutning, relationer och individuella behov krävs för att bättre stödja kvinnor i förändringen som sker efter graviditet och förlossning.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Information från Folkhälsomyndigheten

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd för arbetet med att utveckla nya förebyggande metoder och att utvärdera insatser som redan används på gruppen.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

WHO har utarbetat en internationell handlingsplan för att bromsa utvecklingen av övervikt och obesitas. Den innehåller ett antal mål som ska nås på kort och längre sikt. Planen innehåller också förslag på åtgärder som länder kan införa. Utfallsmål som ska nås 2025 Förekomsten av obesitas ska inte öka…

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete under perioden 2011-2016.

Bilaga 3. Bruttolista indikatorer för samhälleliga förutsättningar och insatsområden Tabell 1. Insatsområdet En marknad som stödjer en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion Område Indikatorer eller mått Källa Pris Marknadsinflytande eller konkurrens som påverkar priset till konsumenter https://mistrafoodfutures.se/content /uploads/2023/04/14-mistra-food- futures-report-a-framework-for- measuring-sustainbility-in-the-…

1 Bilaga 5. Mål- och strategidokument av relevans för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion Den här bilagan tillhör rapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag, artikelnummer 24004. Inledning Dokumentet innehåller kortfattade beskrivningar av olika strategier som har bäring på livsmedelskonsumtion. Strategierna är uppdelade efter nationella, nordiska…

Information från Folkhälsomyndigheten

1 Bilaga 6. Enkät till nordiska länder om hållbar livsmedelskonsumtion Den här bilagan tillhör rapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag, artikelnummer 24004. Metod Under våren 2022 tog Folkhälsomyndigheten i samverkan med Livsmedelsverket fram en enkät till nordiska myndigheter inom området folkhälsa eller livsmedel, som inkluderade frågor om hållbar…

1 Bilaga 2. Indikatorer för mål och delmål I uppdraget har det ingått att föreslå indikatorer för uppföljning av målen och delmålen, och att beakta samhälleliga förutsättningar för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion vid utformningen av dem. De nationella mål som föreslås tydliggör vad vi behöver uppnå för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion, det vill säga varför en förändring…

Information från Folkhälsomyndigheten

Nipahvirus kan spridas till människan på olika sätt, bland annat från infekterade djur. Sjukdomsbilden varierar från mild till allvarlig sjukdom med svår respiratorisk påverkan och encefalit (inflammation av hjärnan).

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Dialogforum folkhälsa 2024 Dokumentation 2 Innehåll Om Dialogforum folkhälsa ............................................................................................. 3 Inledning av Dialogforum folkhälsa 2024 ........................................................................ 4 Kommunal styrning av folkhälsoarbete …