Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.

4 oktober 2021 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att Pfizer-Biontechs vaccin Comirnaty ges till barn i åldern 12–15 år. Comirnaty har använts mer till barn i dessa åldrar, runt om i världen, och det finns därför mer data om Comirnatys säkerhet än om Modernas vaccin. 6 oktober 2021 Ett stickprov

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

7 september 2021 En god vaccinationstäckning och ett lägre antal fall av allvarlig covid-19 gör att Folkhälsomyndigheten rekommenderar regeringen att gå vidare med planen om att avveckla restriktionerna den 29 september. 9 september 2021 Folkhälsomyndighetens analys av antalet provtagna barn sedan skolstarten visar att en liten andel av de barn som har luftvägsinfektioner…

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

8 februari 2022 Vaccinationerna mot covid-19 under hösten 2021 resulterade i en fortsatt ökning av andelen i befolkningen med antikroppar. Folkhälsomyndighetens undersökning i november och december 2021 visar att 85 procent av befolkningen då hade antikroppar mot covid-19. 9 februari 2022 De flesta av de åtgärder som har funnits på plats för att dämpa…

1 mars 2020 Folkhälsomyndigheten bedömer att avstängning av friska skolbarn inte är en effektiv åtgärd. Inget sjukdomsutbrott hittills har koppling till skolor eller barn. Det finns heller inte några säkra vetenskapliga belägg för att avstängning av friska skolbarn eller stängningar av skolor

1 april 2020 Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd om allas ansvar för att förhindra smittspridning träder i kraft. Syftet med de allmänna råden är framför allt att skydda de mest sårbara i samhället: riskgrupper och äldre. 1 april 2020 Regeringens beslut om besöksförbud på samtliga landets

1 december 2020 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att symtomfria yngre barn och elever som bor tillsammans med någon som har covid-19 stannar hemma, precis som äldre elever rekommenderas att göra. Syftet är att skapa arbetsro och att personal kan fokusera på det pedagogiska arbetet. 3 december 2020 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gymnasieskolorna övergår…

7 januari 2022 Folkhälsomyndigheten bedömer att principen om närundervisning fortsatt ska gälla för barn och unga vid skolstarten för vårterminen 2022. För att minska risken för utbrott av smittsamma sjukdomar i skolmiljö är det viktigt att fortsätta med både det riktade och det förebyggande

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Vägledningen är ett stöd för verksamhetsansvariga i bedömningen av vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

3 juni 2020 Region Stockholms telefonlinje för allmänheten på flera språk blir nationell genom ett samarbete mellan regionerna och Folkhälsomyndigheten. Telefonlinjen bemannas av hälsokommunikatörer och hälsoinformatörer i regionerna som talar arabiska, somaliska, persiska, tigrinja, amarinja och

En berättelse framtagen för barn i förskoleålder om vad virus, bakterier och vaccin är för något. Men också om vad som kan få oss vi mår bra, och hur vi kan hålla oss friska.

Detta är ett kunskaps- och diskussionsunderlag om betahemolyserande grupp A- streptokocker (iGAS).

Samtalskorten finns på flera språk och innehåller bilder och text och kan användas som de är för att läsa berättelsen Folke, eller för att prata om enskilda bilder.

1 november 2021 Från den 1 november gäller nya rekommendationer för den som får symtom på en luftvägsinfektion. Folkhälsomyndigheten har därför uppdaterat råden till individer samt vägledningen för smittspårning och provtagning. 10 november 2021 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att

Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera i samband med en pandemi.

Denna lägesrapport publicerades 26 mars 2026 och redovisar utvecklingen avseende influensa, covid-19 och RS-virus för vecka 12 (16–22 mars 2026).

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Smitta sprids på många sätt – genom kontakt, luften, livsmedel eller blod. Både exogen smitta (från omgivningen) och endogen smitta (från den egna kroppen) kan orsaka sjukdom. I laboratorier och vårdmiljöer finns särskilda risker, som stänk, aerosoler eller kontaminerade föremål. Kunskap om