Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer.

Denna vägledning ger information om de läkemedel som finns i beredskap inför en influensapandemi, hur de tillgängliggörs och hur de ska användas. Det ger stöd för regionernas planering av hur de kan hantera och genomföra medicinska motåtgärder och en kort beskrivning av de involverade nationella

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Kunskapsunderlaget om vaccination mot TBE omfattar en sammanställning av vetenskaplig litteratur, en kartläggning av sjukdomsbördan i Sverige, samt en bedömning av vacciners effekt för att minska TBE-relaterad sjukdom, död och långvariga restsymtom.

Bakgrund Påssjuka sprids som droppsmitta eller via direktkontakt från person till person. Sjukdomen karakteriseras av spottkörtelsvullnad och feber, men endast omkring hälften av alla smittade får symtom. Den vanligaste komplikationen till sjukdomen är hjärnhinneinflammation, som i sällsynta fall

Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur, men även i jord som har gödslats. Smitta sker då bakterien kommer in genom ett sår. Då kan den bilda ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Sjukdomen

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

Information från Folkhälsomyndigheten

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. I Sverige har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Annan benämning: Parotit.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Rapporten utgör en del av det samlade underlaget för Folkhälsomyndighetens rekommendationsarbete för vaccination mot TBE och syftar till att tillhandahålla ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som stöd i regionernas upphandling och planering.

Bakterien Streptococcus pneumoniae, vanligen kallad pneumokock, är ett av de vanligaste smittämnena som orsakar luftvägsinfektioner såsom öron-, bihåle- och lunginflammation, men den kan även orsaka allvarliga invasiva infektioner såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Sedan 2009 ingår

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

The report presents results from a pilot test of Tailoring Immunization Programmes (TIP), a method developed by WHO/Europe to identify barriers and motivating factors to MMR vaccination in communities with low coverage in Sweden.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Bakgrund Difteri (även kallad äkta krupp eller strypsjuka) yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Sjukdomen orsakas av ett gift (toxin) som kan utsöndras av vissa arter av korynebakterier. Difteritoxinet kan även skada andra organ

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.